Sökresultat:
3369 Uppsatser om Känsla av sammanhang - Sida 64 av 225
Hur subkulturer konstruerar mening med hjÀlp av varumÀrken, en studie av en fitnesskultur
Problem:Vilken funktion/roll spelar varumÀrket hos en subkultur? PÄ vilket sÀtt anvÀnder en subkultur varumÀrket som en kulturresurs? Vad finns för samband mellan subkulturens vÀrderingar och varumÀrkens inneboende vÀrderingar? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för subkulturen fitness och dess sÀtt att anvÀnda varumÀrken. Metod:TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes för att lyfta fram attityder och vÀrderingar i subkulturen fitness. Slutsatser: Inom fitnesskulturen rÄder en fixering vid kroppsideal och runt trÀning. TrÀningen Àr en stor del av medlemmarnas liv och de tar trÀning pÄ stort allvar.
Landskapsbild : om landskapsbildens bevarandevÀrden, arbetet med dess bevarande och möjligheter för framtida arbete med landskapsbildens vÀrden inom planering och gestaltning
MÀnniskan pÄverkas bÄde medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i.
Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön Àr dess vÀrde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden Àr en mÄngfald av bilder lagrade ovanpÄ varandra, och vittnar om vÄra förfÀders levnadssituation och utveckling. FörmÄgan att tolka vÄr egen historia tillför oss vÀrden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa vÀrden Àr landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag Àr lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förÀndring mÄste ske med varsamhet för att inte vÀrdefulla spÄr av tidigare kulturmiljöer raderas.
Konstruktion av analysverktyg för studie av Nature of Science i fysiklÀroböcker - En studie av fem gymnasielÀroböcker
I examensarbetet har lÀroboksserier inom fysik för gymnasienivÄn studerats med avseende pÄ Nature of Science. Begreppet Nature of Science, NOS, handlar om naturvetenskapens epistemologi och de sammanhang som pÄverkar skapandet av ny kunskap inom naturvetenskap. Aspekter frÄn andra vetenskapsomrÄden som, historia, filosofi, ekonomi, och sociologi lyfts fram som viktiga i kunskapsutvecklingen av naturvetenskap. Som grund för studien har ett avgrÀnsat avsnitt, som i examensarbetet benÀmnts vad Àr ljus, undersökts. Inom detta omrÄde har det studerats om och hur NOS anvÀnds i lÀroböckerna.
Hur formas informationen? : En diskursanalytisk studie av institutionella medier och bloggar
Uppsatsen behandlar Ă€mnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger pĂ„ hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebĂ€r sĂ„vĂ€l tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt JĂŒrgen Habermas teori om det privata och det offentliga sĂ€tter ramen för uppsatsen dĂ€r morgontidningen DN, kvĂ€llstidningen Expressen och olika blogginlĂ€gg analyseras. Vi ska utifrĂ„n en hĂ€ndelse se hur informationen formas av den som berĂ€ttar historien. Analysen görs till en början pĂ„ mikronivĂ„ genom en textanalys, för att sedan övergĂ„ till en strukturanalys dĂ€r maktstrukturerna i samhĂ€llet synliggörs.
Bra respektive dÄliga ledaregenskaper utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv
 Ingen ledarskapsmodell kan pÄ egen hand representera en fullÀndadledarstil. Olika ledarstilar passar bÀttre, eller sÀmre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, Àr nÄgot som bÄdechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dÄliga egenskaper hosen ledare utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anstÀllda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjÀlp avinduktiv tematisk analys.
ACTA : UtvÀrdering av tabell över kognitiva krav (CDT)
För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.
En bild sÀger mer Àn tusen ord : -      En bild- och genusanalys av illustrationer i ett lÀromedel i SO
Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder anvÀnds i ett lÀromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder anvÀnds för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och mÀn framstÀlls genom bilder i lÀromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i lÀromedlet i form av en dokumentanalys dÀr bÄde bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder anvÀnds som en del av en multimodal text dÀr bild och text samverkar för att förtydliga och underlÀtta inlÀrningen, i en del avsnitt anvÀnds bilder pÄ ett neutralt informativt sÀtt medan andra delar i större grad innehÄller vÀrderande bilder. Kvinnor och mÀn avbildas inte i lika stor utstrÀckning, det förekommer betydligt fler mÀn Àn kvinnor bÄde i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning Àr att bilderna fungerar vÀl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att lÀromedlet dÀrigenom inte följer kursplanen.  .
AnstÀlldas upplevelser av kompetensutvecklingsformer
Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av
kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger
kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner
anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning
Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda
matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju
följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande
analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju
utgjort.
LÀnk till lÀrande : - en studie om mentorers uppfattningar av mentorsuppdraget
Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om mentorer i lÀrarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrÄn fenomenografisk metod. Syftet för studien Àr att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förstÄelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lÀrarutbildningen. Studiens resultat Àr de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lÀrande, betydelse genom lÀnkat lÀrande och villkor för lÀrande. Mentor bidrar i detta sammanhang som lÀnk till lÀrande och möjliggör utveckling och lÀrande mellan institutioner och aktörer. Det lÀnkade lÀrandet Àr en förutsÀttning för det egna lÀrandet och villkor för lÀrande.Mentors fasta koppling bÄde till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.
Genomförande och upplevelser av arbetsplatstrÀffar : Ur medarbetarperspektiv inom LuleÄ kommun
ArbetsplatstrÀffar inom LuleÄ kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande pÄ den egna arbetsplatsen. TrÀffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att fÄ fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete anvÀndes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), kÀnslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatstrÀffarna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatstrÀffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom LuleÄ kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.
Den goda arbetsplatsen : ledarskap ur ett hÀlsoperspektiv
Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.
Att se mönster i prickar - en föga anvÀndbar förmÄga? : Intervju- och enkÀtstudier om logisk-analytisk sÀrbegÄvning i Sverige
Logiskt-analytiskt sÀrbegÄvade vuxna svenskar undersöktes genom tvÄ delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkÀt (n=302), med syfte att öka förstÄelsen kring hur denna grupp ser pÄ sin begÄvning, sina relationer och bemötandet frÄn omvÀrlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otÄlighet och ett ifrÄgasÀttande av regler och normer. Majoriteten kÀnner sig annorlunda, men för de flesta innebÀr detta inte nÄgot utanförskap som vuxen. NÀstan enhÀlligt pÄtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gÄtt genom skolan utan att vara lÀrande. FÄ reflekterar över sig sjÀlva i termer av begÄvning.
Högskolestudenters upplevda stress : Har kÀnsla av sammanhang, kön och delaktighet betydelse?
Stress Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen inom mÄnga domÀner dÀr individer pÄ olika vis drabbas. Högskolestuderande Àr en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien lÄg fem frÄgestÀllningar.
Lean inom försÀkringsbolag : En studie om hur försÀkringsbolag som valt att implementera Lean skiljer sig frÄn de som inte gjort det.
SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.
Att samtala med barn om döden
Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden
och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som
sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett
brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur
samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn
sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur
verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda
litteraturen.