Uganda är ett utvecklingsland i östra Afrika. Landet har närmare 36 miljoner invånare och populationen är den fjärde snabbaste växande i världen. Det är ett underutvecklat land som är hårt drabbat av fattigdom och HIV/AIDS. Jordbrukssektorn är en av landets viktigaste inkomstkällor och även den största arbetsgivaren. Jordbruket gynnas av klimatet och landets bördiga jordar, men är underutvecklat och saknar moderna jordbrukstekniker.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt härrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som är möjliga att vänta sig från avfallen i frågan. Utöver detta har syftet varit att lägga fram tekniska och ekonomiska lösningar på hur biogas kan framställas, samt jämföra matavfallstransporter via vägnät med avloppsnätet för att utreda vilket alternativ som är mest lämpligt att använda sig av.Metoden för att nå syftet har varit litteraturstudier, att jämföra med redan etablerade anläggningar och insamlingssystem samt utföra egna beräkningar och analyser gjorda på information och antagande gällande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning på matavfall, avloppsslam, hästgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per år och att en matavfallsinsamling utförd via vägnätet, men som anpassats till klimatet, var att föredra på grund av stora gasförluster i avloppsledningsnätet.Resultatet visade på ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om året, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushålls och år. En termofil våtrötning var den rötmetod som ansågs mest lämplig att använda sig av och för uppgradering av gasen är en så kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömässiga vinsten, huruvida det är lämpligt att låta ett mindre minusresultat sätta stopp för en möjlighet att spara in stora mängder växthuspåverkande gaser.

To achieve the Government's milestones for 2018, which means that 50 % of food waste shall be separated from household waste and undergo biological treatment (composting or anaerobic digestion).   Hultsfred, Högsby and Vimmerby are three adjacent municipalities of Kalmar, county Småland. During 2012 and 2013 analyzes were performed on their household waste to determine its composition. The household waste is currently collected in one fraction. The work, examines how much food waste the household waste contains. From the amount of food waste, the biogas potential is examined - how much food waste biogas generates and how much energy it corresponds to.   Food waste is broken down by microorganisms under anaerobic conditions (anaerobic digestion) in a biogas plant.

Varje år försvinner enorma mängder odlingsbar mark som direkt följd av erosion, försaltning, kompaktering, försurning och kemisk förorening av jorden. Att tillsätta organiskt material, t.ex. i form av kompost, är ett sätt att motverka denna utveckling. Kompostering är också en viktig metod för att ta tillvara vårt ökande matavfall. I den här uppsatsen beskrivs mekanismerna bakom den biologiska nedbrytningen som sker i en kompost.

Today's society is facing major challenges. In order to reduce the climate impact fossil fuels should be replaced with fuels that do not contribute to the greenhouse effect. The growing population generates organic waste originating from industry and households so called organic fraction of municipal solid waste (OFMSW). Through anaerobic digestion, waste can be utilized to produce energy-rich methane gas. In this way, waste can be a resource instead of a burden on society.

Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som foder och då matavfall. Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

A product and design development of a household device which shall dry food waste has beencarried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB.This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study.A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been givenme. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I amused to..

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsställande måltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med musik i skolmåltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet måltidsupplevelse i skolmåltid samt undersöka mängd matavfall för elever från årskurs 2, 3 och 5. Min frågeställ-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan musiken mellan människa, hälsa och måltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som måltiden med musik och att därefter utvärdera upplevelser och förhållanden.

Är det möjligt att reducera utsläppen av växthusgaser och samtidigt nå en hållbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar län antog utmaningen 2006 och är därmed en föregångsregion i arbetet med detta. Till år 2030 är målet att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbränsle. Hushållens sopor innehåller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brännbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushållsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbränning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall från storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall är införande av köksavfallskvarnar i hushåll och storkök.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Denna rapport presenterar resultatet av en jämförande studie av sex kommunala avfallsplaner. Studierna har gällt hur kommunerna tagit hänsyn till miljömålen i sina avfallsplaner och hur den beskrivna avfallshanteringen fungerar ur ett miljöperspektiv. Avfallsplaner från kommunerna Borås, Göteborgsregionen, Helsingborg, Kristinehamn, Varberg/Falkenberg och Ängelholm har studerats. De studerade faktorerna är:Avfallsplanens målNulägesbeskrivning - avfallshantering och insamlingssystem (för villor och flerbostadshus) Hur avfallsplanen överensstämmer med EU:s avfallshierarki Ovanstående faktorer har studerats med avseende på EU:s avfallshierarki, aktuella miljömål, lagkrav samt förordningar och föreskrifter gällande avfallshantering. Detta ligger till grund för bedömningen av hur miljöinriktad avfallshanteringen är.