Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utländska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hårdare press från externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhällets förväntningar på samhällsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner påverkar organisationer och därmed också hur verksamheter styrs och de är därmed väsentliga aspekter som bör uppmärksammas.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. Vårt ändamål med studien är att komma fram till en lösning på hur västerländska företag på bästa sätt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrån CSR:s grundläggande ansvarsområden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar.Metod: Vi har utifrån en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.  Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp tillkunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på eleveroch lärare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt tareda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör harnågon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och iställetunderkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnatoss.De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvarvilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar.Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta eleversansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av denationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra.

Background: Ambiguity and confusion of ideas within the area of social responsibility have led to that companies not really know how to work with these types of questions. One way for companies to deal with their social responsibility is to affiliate to an initiative that exists and through this show their standpoint. One of these is Globalt Ansvar, a Swedish governmental initiative that is based on Global Compact?s principles and the guidelines of OECD. What does it mean for the companies when showing their point of view? Is this a way to gain legitimacy?Purpose: The purpose with the thesis is to judge if organisations? work with Corporate Social Responsibility gains more legitimacy by affiliating to Globalt Ansvar.Research method: A survey made through telephone interviews with representatives from all of the fifteen Swedish companies which today are affiliated to Globalt Ansvar.Conclusions: In order to give the affiliated companies more legitimacy, Globalt Ansvar has to be a legitimate initiative.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som håller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen på att den utveckling som det moderna samhället, och med det arbetet, genomgått skapat en förskjutning av ansvar i många verksamheter där den enskilda individen fått ta mer och större ansvar. Samhällets utveckling har även givit att fler kundstyrda verksamheter skapats där individen lätt hamnar i kläm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anställda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestående av temat Ansvar genom handling som genom bekräftelse blir behjälpligt i individens identitetsskapande på arbetsplatsen baserat på de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar på arbetsplatsen..

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar.