Internationally most Internet trade related payments are performed with the use of a credit card based payment system on the Internet. Payment against invoice is still most common when trading over the Internet in Sweden. The security development, comfort and timesaving indicate that credit card based payment systems on the Internet soon will have a breakthrough in Sweden as well. The Swedish legislation concerning payment is neither especially extensive nor suited to electronic payments but to payments performed with notes and coins. When the legal effects, of a payment performed with a credit card based payment system on the Internet, set in is not fixed.

Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas.

Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braathens Sverige AB, enligt vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att på olika samverkans förfarande missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesflygmarknaden. Några veckor efter klagomålet från Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta klagomålsärendet och istället på eget initiativ pröva SAS förfarande. Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillämpa sitt Eurobonussystem på inrikeslinjerna där det fanns andra konkurrenter. I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm Sundsvall..

Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare gränser innebär att polisen får allt svårare att hålla jämna steg. Behovet av nya arbetsmetoder är en förutsättning för att överhuvudtaget komma åt den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation är metoder som redan används, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan användas så effektivt som är önskvärt. Rapportens syfte är att belysa vad bevis- och brottsprovokation är och hur den används.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

Uppsasten vill ge svar på vilka förutsättningar som måste anses uppfyllda för att ett varumärke skall erhålla skydd genom inarbetning. Dessa förutsättningar har beskrivits med utgångspunkt i 2§ 3st VmL. Fokus i uppsatsen har även legat på marknadundersökningens roll vid fastställande av inarbetning. Där har en intervju genomförts med en representant från Stokholms handelskammares varumärkesnämnd. Varumärkesnämnden låter olika undersökningsföretag utföra diverse marknadsundersökningar.

Syftet med denna uppsats är att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehåller tre generella kärnproblem; gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara på detta vis ska vi diskutera kring om en förändring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke på att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.När det gäller gränsdragningsproblematiken är det avtalets syfte, utformning och formulering som är avgörande för avtalstypen. Gällande leasingavgiften är problemet att leasegivaren kan justera denna på grunder som för leasetagaren är svårkontrollerade. Likaså är det inte heller alltid självklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehåller. Problemet med friskrivningsklausuler är att dessa kan vara oskäliga och att innebörden kan vara svårtolkad för leasetagaren.

The purpose of this Master thesis is to examine whether the term elasticity is relevant and functional to apply to public library organisations. Another aim of the thesis is to relate the term elasticity to public library organisations in a network society. Sociologist Manuel Castells provide the theoretical framework on the network society. Three investigations (meant to complement each other) in two Swedish public libraries seek to give answers to these questions.To be able to examine which areas of public library activity are elastic, I make a rough definition of what public library organisations consist of ? nine activity fields are identified using IFLA?s guidelines in combination with Swedish law of public libraries.

This paper focuses on the employers? responsibility as described in the 11th section in the Employment (co-determination in the workplace) Act of 1976. The questions asked are to determine whether the law in the 11th section is followed in real life and if the consequences for breaking the law are a deciding factor. This paper summarizes the law as it is interpreted today and in what situations it is applicable. Since the law and especially section 11 affects certain individuals and organizations, the paper also describes who these individuals and organizations are and how they are affected.

Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.