Sökresultat:
5386 Uppsatser om Juridik för pedagoger - Sida 26 av 360
En studie om hur pedagoger anvÀnder utemiljön i sin matematikundervisning
BAKGRUND:Matematik finns överallt i vÄr nÀrmiljö och Àr mycket mer Àn bara siffror. Utemiljön kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt och det Àr bara fantasin som sÀtter grÀnser för vilka. I lÀroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel pÄ mÄl som fördel kan uppnÄs pÄ andra platser Àn i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lÀrande, lÀttillgÀngliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegrÀnsad stor yta. Matematiken Àr som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.
Sex pedagoger om sin lÀs- och skrivundervisning
I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.
Medinflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger ser pÄ medinflytande i förskolan
 VÄrt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har anvÀnt i studien Àr intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar avpraktiska skÀl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vÄrt resultat frÄnförskolorna för att nÄ fram till vÄr diskussion och vÄra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen ocksÄ önskar det ochibland kÀnner sig maktlösa. En orsak Àr att mycket i verksamheten Àr styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan pÄverka. De flesta pedagoger upplever attdÄ de provat att ha ett mer tillÄtande klimat har tillvaron blivit avsevÀrt lugnare.Respondenternas syn pÄ arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar pÄ svÄrigheterna att kombinera barnens behovoch rÀtt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som Àrpraktiskt genomförbart. HÀr kan vi se att förskolans engagemang och förutsÀttningarpÄverkar, men Àven pedagogernas intresse, vilja, förmÄga och kunskap om bÄde barnenoch innehÄllet i styrdokumenten..
Temaarbete : Barn och pedagogers syn pÄ tematiskt arbete pÄ en förskola
LÀroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn pÄ en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda pÄ vilka kvalitéer som frÀmjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som Àr viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgÄngsrikt med tema pÄ en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger pÄ en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.
Samlingen i förskolan - En intervju om pedagogiska mÄl i samling.
BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.
Barn i sorg : NÄgra pedagogers tankar om hur man kan bemöta barn i sorg i förskolan.
Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.
- Vad ska vi lÀsa, Fröken? - en undersökning om hur pedagoger anvÀnder skönlitteratur för att frÀmja lÀs- och skrivinlÀrningen
Uppsatsen behandlar skönlitteraturens anvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet med den kvalitativa undersökningen Àr att se i vilken omfattning ett antal pedagoger anvÀnder sig av skönlitteratur i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Undersökningen baseras pÄ sex kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika skolor. Syftet Àr att undersöka om man i praktiken anvÀnder sig av skönlitteratur för att frÀmja lÀs- och skrivinlÀrningen vilket den av oss refererade litteraturen i uppsatsen föresprÄkar. Litteraturen framhÄller vikten av att arbeta med skönlitterÀra texter för att frÀmja lÀs- och skrivinlÀrning.
Naturvetenskap i förskolan- Utemiljöns betydelse för barns lÀrande inom naturvetenskap
Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.
Att bemöta och tolka elever med autism : En intervjustudie med pedagoger om utmanande beteende.
BakgrundForskning har visat att personer med autism har svÄrigheter med "theory of mind", förmÄgan att sÀtta sig in i andra personers tankar och kÀnslor. Det leder till en annorlunda förstÄelse av sociala sammanhang. Tankestilen pÄverkar samspelet med pedagoger och krÀver ett anpassat bemötande.MetodSju halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i sÀrskolan och undervisar elever med autism. Flertalet pedagoger undervisar i grundsÀrskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berÀtta om vad de anser Àr ett bra bemötande.
Portfolio i perspektiv
Sammanfattning
Med denna forskning har jag frÄn olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lÀrande. Jag har ocksÄ försökt förstÄ hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssÀtt. Intressant har ocksÄ varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frÄgor till skolledare och enkÀter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett tÀckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag anvÀnde mig av intervjufrÄgor till skolledare och enkÀter av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr för pedagoger och elever.
Hur förskollÀrare bemöter pojkar och flickor i förskolan
BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om Àmnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn pÄ jÀmstÀlldhet i förskolan och pedagogers syn pÄ pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jÀmlikhet och ger exempel pÄ hur pedagoger kan jÀmna ut skillnader pÄ pojkars och flickors sÀtt att vara.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien Àr kvalitativ dÀr jag har anvÀnt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och fÄr större plats och ocksÄ gör sig hörda mer Àn flickor men ocksÄ att pojkar fÄr mer negativ uppmÀrksamhet i form av tillsÀgelser Àn flickorna. Observationerna visar exempel pÄ hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts pÄ olika sÀtt utifrÄn kön, som flicka och pojke. Resultatet visar ocksÄ exempel pÄ att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..
Att ge eller fÄ utskÀllning i klassrummet
Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll.
Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund.
Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.
För att lÀra behövs hela kroppen ? En undersökning om, hur och varför ett antal pedagoger erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet i förskola och förskoleklass
BAKGRUND: Vi Àr tre blivande lÀrare med inriktning mot de yngre Äldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lÀrande och hÀlsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hÀlsa röra sig minst en timme om dagen, men nÀstan tvÄ tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa nÄr inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhÀlsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbrÀnning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att anvÀnda oss av för att gynna barnens lÀrandeutveckling, men tillÀmpar de fysisk aktivitet och i sÄ fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien Àr att fÄ kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.
Music in preschool - a qualitative study of teachers use of music in preschool.
Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra förskolepedagogers instÀllning till och anvÀndande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi anvÀnt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen bestÄr av 6 pedagoger frÄn tvÄ förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har nÄgon speciell inriktning.
I vÄr undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat sÄ som att pedagoger har positiv instÀllning till musik och anvÀnder musik i sitt pedagogiska arbete bÄde som mÄl och pedagogiskt medel. I bÄda förskolorna anvÀnder pedagoger musik för att det gynnar barns sprÄkutveckling, sociala och emotionella utveckling.
?Hur skulle man arbeta i skolan om det inte fanns bedömning?? - En studie om hur pedagoger i grundskolans tidigare Är ser och arbetar med bedömning
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar och serpÄ bedömning. HuvudfrÄgorna vi har stÀllt oss Àr vad pedagogerna utgÄr frÄn vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att fÄ svarpÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi utgÄtt frÄn intervjuersamt anvÀnt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar pÄ attbedömning Àr en viktig del i skolan och att de ser positivt pÄ detta. Enligt pedagogerna Àrbedömning ett hjÀlpmedel i skolan som skall stödja eleverna framÄt i deraskunskapsutveckling.