Vid LKABs gruva i Malmberget tillämpas metoden skivrasbrytning. När en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hålrum. Detta hålrum propagerar normalt uppåt som en följd av att det oförstärkta taket gradvis rasar in. Processen benämns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsväg.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastområde.

Examensarbetet ingår i den slutliga delen av kandidatutbildningen i naturresursteknik och utgör 15 högskolepoäng. Utbildningen är inriktad mot geologi och det avslutande arbetet ska ha anknytning till ämnet. Under våren 2012 presenterade representanter för LKAB förslaget att basera examensarbetet på att dokumentera hållfastheten hos bergarter från Kiirunavaaras liggvägg med hjälp av punktlasttestning. Tidigare undersökningar av hållfastheten hos bergarterna i Kiirunavaara har främst gjorts genom enaxiella tryckhållfasthetsmätningar. Det finns ett behov av att undersöka hållfastheten hos bergarterna i Kiirunavaara då gruvbrytningen sker djupare ned i jordskorpan och kraven på säkerheten ständigt ökar.

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att trampskador uppkommer på betesytor som är kraftigt belastade av mjölkkor under betessäsongen. Den genomsnittliga besättningsstorleken i Sverige stiger och det leder till att problemet med trampskador ökar. Risken för trampskador tilltar vid stora mängder nederbörd. För att undvika trampskador på marken går det att dränera och ta bort matjorden och lägga dit ett markstabiliserande material. Bark som markstabiliserande material har i tidigare studier visat sig vara bra om barken är ordentligt packad.

Gruvavfall uppkommer i stora mängder, i Sverige årligen cirka 45 miljoner ton. Ett miljömässigt och ekonomiskt effektivt omhändertagande av avfallet är en strategisk viktig framtidsfråga för såväl svenska gruvindustrin som miljövården. Det svenska malmförädlingsföretaget LKAB bedriver utvecklingsarbete för att med nya metoder minska riskerna och kostnader i hanteringen av gruvavfall. LKAB avser att utföra försök i driftskala med en ny deponeringsteknik som kallas dränerad celldeponering. Sedan många år har man inom LKAB bedrivit försök i laboratorie- och pilotskala.

Syftet med detta examensarbete är att belysa de otydligheter i förfrågningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött på i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten är inom ramen för det dammsäkerhetshöjande åtgärdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden på kraftverkdammarnas uppströmsslänter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts på plats har Skanska även velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsäkerhetshöjande åtgärder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillämpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anläggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

I arbetet har olika grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende på vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna, främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som baseras på teknik och ekonomi.

Den stora mängden golfare har gjort att trycket att komma ut på banorna ökat de senaste åren, vilket inneburit att man ger sig ut strax efter men även under nederbörd. Blöta banor är inget som vare sig golfare eller banan i sig uppskattar. För att råda bot på detta är en fullt fungerande och rätt dimensionerad dränering av yttersta vikt. Jag har genomfört min undersökning med litteraturstudier och intervjuer med banchefer och ibland andra inblandade i byggnationen. Intervjuerna skulle ge svar på frågorna; Hur var det tänkt?, Hur gjorde man? och Vad blev resultatet? Förfrågningsunderlagen vid om-, till- eller nybyggnationer är överlag hyfsade.

När en bro ska byggas krävs det att denna grundläggs på en stabil grund. Där schaktning utförs för att skapa grundläggningsytan för bron är det viktigt att botten förblir stabil och behåller bärigheten. I många av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten måste på något sätt hanteras för att möjliggöra en bra grundläggning och för att schaktarbetet ska gå att bedriva på ett säkert sätt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bärighet samtidigt som det i svårare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie är en del av deras stora forskningsprojekt ?Fasta körspår- skördepotential och effekt på markstruktur? med ett långliggande försök som startades år 2010. Bakgrunden till denna studie är att klimatet ständigt förändras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist på vatten i stora områden i världen. Det förändrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstånd med kraftiga regn och extrem torka runt om i världen. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt mer utsatta områden existera även i framtiden, men det kräver en förändring och en ökad kunskap kring olika tekniker.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.