Uppsatsen undersöker framstÀllningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur stereotyper och intersektionalitet förekommer eller inte förekommer i Systembolagets samhÀllsinformerande reklamfilmer med antilangingsfokus. De fyra filmerna Àr Sanningen (2011), Likör (2013), Avdramatisering (2013), Antilangning (2014). Dessa filmer valdes ut för att en blandning utav manliga och kvinnliga huvudpersoner skulle finnas med. Dessa reklamfilmer har analyserats med hjÀlp utav en bildanalys av semiotisk karaktÀr. Analysen gjordes utifrÄn en transkribering utav de fyra filmerna.

Uppsatsen syftar till att applicera genusvetenskapliga problematiseringar, teorier och metoder pÄ ett juridiskt material för att undersöka vilka aspekter som kommer till ytan. Som material anvÀnds domen i ett mord med homofoba motiv dÀr provokations- bedömningen ledde till rubriceringen drÄp och en artikel av professor Per Ole TrÀskman som kritiserar domen som diskriminerande. Den teoretiska grunden för uppsatsen Àr en uppfattning av sprÄket och gÀllande rÀtt som beroende av diskursen för förstÄelse vilket leder till en undersökning av utrymmet för diskussioner i den juridiska diskursen dÀr rÀttighetsperspektiv, intersektionalitet och andra genusvetenskapliga perspektiv uppmÀrksammas. Utrymmet för diskussioner och begrÀnsningar av den juridiska diskursen Àr i materialet i uppsatsen könat, beroende av diskursiva uppfattningar om rÀttvisa och pÄverkar individers möjligheter att fÄ skydd och tolkas som minoritetsgrupp..

Den hÀr studien undersöker didaktiska potentialer med att anvÀnda tv-spel i gymnasieskolans litteraturundervisning gÀllande vÀrdegrundsarbete. I den första delen av arbetet presenteras tidigare forskning kring spel som forskningsomrÄde och den relativa bristen av sÄdan forskning. Vidare presenteras begreppet intersektionalitet som analysmetod samt det svÄr- och mÄngtolkade begreppet vÀrdegrunden ur lÀroplanen som i ett eget avsnitt diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv. I arbetets andra del tillÀmpar vi den intersektionella analysmetoden pÄ tre olika spel: Dragon Age Origins, Rule of Rose och Call of Duty: Modern Warfare 2. Resultaten Àr senare diskuterade i arbetets sista och avslutande del.

Texten Àr utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jÀmstÀlldhet och etnisk mÄngfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebÀr en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmÀssigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter frÄn Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats Àr att den saknar ett interagerande maktperspektiv dÀr kön och etnicitet samverkar.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild pÄ Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrÄgan lÀggs sÀrskilt fokus pÄ intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och Älder. Undersökningen omfattar bÄde en övergripande kvantitativ granskning och en djupgÄende kvalitativ analys. UtifrÄn ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjÀlp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska portrÀttbilder.

The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.

Jaghar i denna undersökning intervjuat fem pedagoger i en fritidsverksamhet isyfte att fÄ fördjupade kunskaper om och hur pedagoger pÄett fritidshem konstruerar Älder och kön. Fritidshemmet jag har valt ligger imellan Sverige och Àr en medel stor kommunal skola. Studiens utformning utgick frÄn ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr jag anvÀnt mig av semistruktureradeintervjuer med tolkande ansats. Resultatet i undersökningen presenteras i relation till tidigareforskning dÀr jag medanalyshjÀlpmedlet intersektionalitet undersöker samspelet mellan Älder och köni synen pÄ mÀnniskan. I analysen har fyra kÀrnkategorier utformatssom kan sammanfatta om och hur pedagoger pÄ ettfritidshem konstruerar Älder och kön.

Vi gör i vÄr uppsats en samlÀsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgÄ frÄn ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frÄgar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi Àr intresserade av att söka förÀndring i diskursen och avgrÀnsar oss dÀrför genom att nÀrlÀsa tvÄ offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr frÄn 1986 och en SOU-rapport frÄn 2004. Vi kommer i vÄr studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, dÀr genus och sexualitet inledningsvis stÄr i fokus, men som senare lÀmnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om förÀldrar och förÀldraskap. VÄrt syfte med studien Àr att se hur företrÀdare för tvÄ instanser gör bedömningar av förÀldrar som anses brista i sin omsorgsförmÄga. De valda instanserna Àr en myndighetsinstans och en utförarinstans. VÄra frÄgor i studien Àr: hur beskriver de nÀmnda organisationerna ett gott förÀldraskap/ förÀldraförmÄga? Vilka faktorer vÀgs in i bedömningen av förÀldraförmÄgan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgÄr organisationerna ifrÄn? I vilken utstrÀckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det hÀr Àr en empirisk studie, dÀr vi har intervjuat företrÀdare för tvÄ instanser, totalt fyra grup-per.

Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar pÄ en ojÀmlik arbetsförutsÀttning och en stark underrepresentation av mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie vÀckts. Det Àr ett viktigt omrÄde att studera med tanke pÄ den stora andelen mÀnniskor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhÀllet. Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter frÄn första linjens chefer som arbetar inom kommunal Àldreomsorgen och hur de upplever att deras utlÀndska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef. I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet anvÀnts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjÀlper oss att förstÄ innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjÀlper oss att förstÄ sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhÀlle. Genom att kombinera dessa teorier fÄr vi en bredare förstÄelse för uppsatsens frÄgestÀllning. För att komma nÀrmare syftet i studien har kvalitativ metod anvÀnts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgÄngspunkt, dÀr intervjuer varit förutsÀttningen för denna studie. Sex chefer med utlÀndsk bakgrund har intervjuats. Resultaten frÄn studien visar att den utlÀndska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall.

This study is mainly critical-theoretic and explores the theoretic jungle of the concept of intersectionality with the use of Post-colonial and Feminist theories. The purpose of the thesis is also to investigate the concept of intersectionality further by looking upon its practical use as theoretic tool. This is performed in a discourse analysis of two programs developed by Swedish Liberal Party autumn of 2005. Another purpose is to discuss the multiculturalist dilemma as well as the phenomenon of a hegemonic western Feminism. One conclusion of this thesis is that the use of intersectionality is not unproblematic.

Det hÀr Àr en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstÄ nytÀnkande, mÀnskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrÄn temat det nya, som i ny förstÄelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lÀra om och förmÄgan att förstÄ tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstÄs i relation till nÄgra kÀnda och betydelsefulla fysiska teorier och tankar frÄn Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med GÀrdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förstÄelse av skapandet av nya idéer.

This study regards the Care of Young Persons Act, LVU, and the 2 § that focus on parent inability to care for their children. The assessment of parent ability to care for their children is performed by social workers in different municipalities. The law leaves room for interpretation concerning how to assess parent ability and therefore we found it interesting to study how social workers interpret 2 § LVU. The study?s aim was also to seek an understanding of how different categories, like gender, race, class and physical and psychical ability of the parents affect the assessment of their parenting ability, with a intersectional perspective.

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.