Although Dan Andersson (1888-1920) is considered perhaps the most important of the early Swedish workingclassauthors, there has not been much research on his work. Through a perspective based on critical whitenessstudies, intersectionality and existential phenomenology, this thesis performs a close reading of Andersson?sKolarhistorier (1914) and Chi-mo-ka-ma (1920) in order to map the discursive formations of whiteness andblackness in the texts, as well as to expose how these formations interrelate with that of humanhood.Since an underprivileged situation of oppression and poverty is the point from which the fictional worldunfolds in both Kolarhistorier and Chi-mo-ka-ma, whiteness is not an existential style within close reach for thecharacters. In Kolarhistorier the charcoal-burners claim themselves as ?weary of whiteness? and accordingly thetext establishes what the thesis reads as a realm of blackness where the black, male body becomes a locus ofpleasure instead of despair.

Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Syftet med uppsatsen Àr att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhÀllet, utifrÄn de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag Àven bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgÄr frÄn sju romska kvinnor som ingÄr i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att fÄ ett arbete. Jag har anvÀnt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och pÄverkar varandra dÄ kvinnorna (Äter)skapar sina identiteter för att förÀndra sina positioner i samhÀllet. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av fakta för att skapa en förförstÄelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhÀllet.

SammanfattningDetta Àr en studie av sjuksköterskors bemötande av patienter pÄ SjukvÄrdsrÄdgivningen i Region SkÄne. Syftet Àr att undersöka hur det helhetstÀnkande som Àr vanligt förekommande i teoretiska debatter om sjukvÄrden Àr förankrat i den praktiska verksamheten. Jag fokuserar pÄ bemötande som kompetens, och studerar dess plats och auktoritet i organisationen. Jag undersöker Àven hur helhetstÀnkandet praktiskt fungerar i mötet mellan sjuksköterska och patient genom att fokusera pÄ hur kön och sexualitet synliggörs och beaktas i samtalen.Jag utgÄr frÄn Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen och om hur kön och sexualitet görs genom social interaktion. Jag anvÀnder mig ocksÄ av intersektionalitet som ett analysverktyg.

Den hÀr uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. UtifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första Är, dokument som tjÀnar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger sÄledes en inblick i den omvÀrldssyn partiet framför och i de ÄtgÀrdsförslag partiet lagt fram för att komma till rÀtta med rÄdande könsmaktsordning. Visionen om ett jÀmstÀllt samhÀlle blir framtrÀdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mÄngfald, solidaritet och kÀrlek. Analysen uppehÄller sig sÄledes frÀmst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och lÀnkas samman i texterna.

Den normkritiska pedagogiken Àr ett tÀmligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rÄdande och förgivettagna sÀtten att vara, eller med andra ord de rÄdande normerna i samhÀllet. Under senare Är har normkritisk teori fÄtt ett stort genomslag inom forskningen och i den allmÀnna debatten, speciellt relaterat till skolans vÀrld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik fÄr finns det ingen forskning pÄ menar normkritiker sjÀlva och det blir dÀrför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den anvÀnder sig av begrepp sÄ som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar sÄledes till en fördjupad förstÄelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhÀllet samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

Med utgÄngspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie tvÄ elevvalda böcker frÄn ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok Àr flickvald och en Àr pojkvald. Böckerna analyseras utifrÄn genusperspektiv i förhÄllande till traditionella könsstereotyper, sÄsom hur de kvinnliga och manliga karaktÀrerna beskrivs, hur de talar, hur de pÄverkas av andra aspekter sÄsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av mÀn och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens nÀrlÀsning av litteraturen analyseras de sammanstÀllda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhÄllande till genus, vilket stÀlls mot de böcker som i en intervju med lÀraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle vÀlja att lÀsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrÄn befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstÀmmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av lÀraren stÀmmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars lÀsning.

UtifrÄn rapporter frÄn bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) gÄr det att faststÀlla att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte anvÀnds jÀmlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utstrÀckning Àn tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum stÀller sig kritiskt till detta och strÀvar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Den hÀr uppsatsen undersöker Askungens förÀndring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, dÀr analys av maktförhÄllanden i sagan ingÄr. Analysen gÄr igenom tre olika versioner av Askungen som jÀmförs med varandra. Jag har tagit hjÀlp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har Àgnats sig Ät inom detta omrÄde. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier anvÀnds i uppsatsen för att öppna upp sagan frÄn flera hÄll..

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Syftet med denna studie Àr att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga mÀn som studerar första Äret pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga mÀnnens konstruerande av sig sjÀlva och andra. I analysen framtrÀder ett antal markörer som anvÀnds som resurser i de unga mÀnnens identitetsskapande och förstÄelse av "de Andra". Markörerna Àr i uppsatsen centrala teman och rör omrÄden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

The purpose of this thesis is to discuss how agents create their culture outside of their ?own? fields.What does this way of creating a culture mean for groups already existing on the field? Who ownsthe power to construct their own subject positions? Through a discourse analysis, I analyse thesequestions through articles and interviews treating two cultural fields which I call ?The hip Berlin?and ?Swedish hip hop culture?. I argue that, depending on a persons priviliges, one owns the powernot only to construct subject positions of ones own, but also for persons with less privileges in theexisting hegonomy of society..