Bristande Föräldraskap
en studie om föräldrabedömning och förutsättningar för samverkan mellan två instanser kring föräldraskapet
ParentingParenting skillsInsufficient parentingParent valuationLack of careGood EnoughEmpowermentSystem theoryCollaboration theory and intersectional analysisFöräldraskapFöräldraförmågaBristande föräldraskapUtredningGood enoughEmpowermentOmsorgssviktSystemteoriSamverkansteori och intersektionalitet.
Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.