Sökresultat:
1330 Uppsatser om Jämställdhet och individuell lönesättning - Sida 3 av 89
Individuell lönesÀttning och motivation : en studie av en kommunal förvaltning och ett privat företag
Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.
Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag
Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.
Samordnad individuell plan (SIP). : En kvalitativ studie pÄ hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan socialtjÀnst och psykiatri.
DÄ samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser frÄn fler organisationer Àn en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbÀttra för den enskilde klienten. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan kommun och landsting nÀr det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, dÀr fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som anvÀndes var case managment samt systemteori. VÄra slutsatser Àr att tillvÀgagÄngssÀttet bör förÀndras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagÀndringen kan ses, bÄda organisationerna lÀgger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig nÀr SIP anvÀnds samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsomrÄden..
Musik tillsammans med personer med grav intellektuell funktionsnedsÀttning - personals perspektiv
Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.
Inskolning pÄ tvÄ olika sÀtt FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning : pedagogers och vÄrdnadshavares upplevelser
Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.
M?ttnadshormon ?kar vid intag av sockeralkohol En systematisk ?versikt ?ver erytritols effekter p? kolecystokinin och aptitupplevelser
Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och
sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol
p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK).
Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar
utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade
studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt
inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en
normalf?rdelad, frisk, vuxen population.
Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext.
Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda
underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid
intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.
Lönsamma samband : En studie av rÀttviseupplevelser i samband med individuell lönesÀttning
Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.
Individuell lönesÀttning - med himlen som tak
I denna fallstudie syftar jag se pÄ hur sektionschefer, verksamma inom
Àldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell
lönesÀttning fungerar. De lönepolitiska förutsÀttningar som Malmö stad
och Kommunal representerar visar sig vara de förutsÀttningar som har
störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av
verktyget. FrÄnvaro av möjligheten att pÄverka har dÀrmed varit det som
informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesÀttningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat
strategier för att hantera problemomrÄdena Àr de som ser mest positivt pÄ
verktyget. Arbetet belyser ocksÄ varför verktyget kan ses som en
institutionaliserat myt utifrÄn det rÄdande forskningslÀge men ocksÄ genom
hur verktyget anvÀnds av informanterna..
Det mÄste finnas möjligheter: en studie om individuell utveckling i en kommunal förvaltning
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.
ATT HANTERA SV?R K?RL?TKOMST VID PVK-INS?TTNING ? SJUKSK?TERSKANS RESURSER OCH ST?D. En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra
risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession
att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att
unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering
g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.
Kan medelhavsliknande kost bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning? - En systematisk ?versiktsartikel
Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga
underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av
?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning.
Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna
delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och
?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i
databaserna.
Individuell lönesÀttning för domare - Om konkurrerande vÀrden och konflikt
I denna uppsats sÄ tar vi upp frÄgan om individuell lönesÀttning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare pÄ initiativ av Domstolsverket. FrÄgan blev en konflikt dÄ domarna ansÄg att det var ett hot mot deras sjÀlvstÀndighet i den dömande verksamheten dÄ individuell lönesÀttning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frÄgan och jÀmfört parternas argumentation. Vi har Àven belyst frÄgan genom att anvÀnda Lennart Lundquists teori om demokratins vÀktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversÀttning.
Individuell lönesÀttning i en mellanstor kommun : en studie om dess konsekvenser
Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.
HöglÀsning och individuell lÀsning i grundskolan
Abstract
Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). HöglÀsning och individuell lÀsning i grundskolan. ? En studie om hur lÀrare ser pÄ stöttning gÀllande elevers lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola.
VÄr studie handlar om att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitterÀr lÀsning.
Montessoripedagogiken - hur uttrycker sig ?individuell frihet??
Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.