Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild svensklÀrare pÄ gymnasiet har av Àmnet och vad som styr valet av innehÄllet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lÀrare pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklÀrare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgÄngen presenteras olika forskares syn pÄ svenskÀmnet ur ett innehÄllsperspektiv. Forskarna visar Àven pÄ olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lÀrarna i deras val av innehÄll i undervisningen. Resultatet visar att det Àr stor skillnad i hur lÀrarna pÄ de olika programmen ser pÄ sitt Àmne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. LÀrarna pÄ programmen Àr överens om att kursplanerna med dess mÄl och betygskriterier, samt elevgruppens förutsÀttningar, Àr det som frÀmst styr deras val av innehÄll i svenskÀmnet.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn sex olika lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrÄn retorikens grundtankar, med lÀroplanens mÄl om anpassning till situation och mottagare som en grundlÀggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utstrÀckning Àmnet retorik behandlas i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan.De olika lÀroböckerna Àr riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men mÄlen som finns i lÀroplanen Àr desamma för alla program. Eftersom lÀroplanen stÀller krav pÄ anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krÀvs det att eleverna fÄr lÀra sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Syftet för denna studie har varit att ÄskÄdliggöra ett antal lÀrares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsÀttet, mÀnniskors uppfattningar av olika företeelser, dÀr insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lÀrare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. LÀrarna i denna studie uppfattade att det inte fanns nÄgra större oklarheter kring upplÀgget inför ett utvecklingssamtal dÀr studieplanen sÄgs som en vÀsentlig del att grunda samtalet pÄ. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt utvecklingssamtal upplevdes som otillrÀcklig till största del pÄ grund av mÀngden elever att hantera per lÀrare.

Rapporten har undersökt vad som pÄverkar och ligger bakom elevers instÀllning till gymnasieskolans kÀrnÀmnen, samt jÀmfört kvinnors, mÀns och de olika programelevernas instÀllning och förÀndring över tid.Undersökningen har genomförts i form av en enkÀtundersökning i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolan. Elever pÄ 5 olika program har besvarat frÄgor angÄende vilket Àmne de tycker Àr mest respektive minst roligt pÄ gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras instÀllning. De har Àven fÄtt besvara analoga frÄgor om hur de upplevde högstadietiden.Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hÀlsa som det roligaste Àmnet pÄ bÄde gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga Àr matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hÀlsa som det roligaste Àmnet, fordonsprogrammets elever angav istÀllet samhÀllskunskap som det roligaste. PÄ samma sÀtt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga Àmnet, de valde istÀllet religion som det minst roliga.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av Ă€mnet medicin. Inom Ă€mnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera mĂ€nniskokroppens uppbyggnad och funktion sĂ„vĂ€l vid hĂ€lsa som vid sjukdom. ÄmnesomrĂ„det studerar ocksĂ„ alla organisationsnivĂ„er i mĂ€nniskokroppen frĂ„n molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det Ă€nnu inte finns nĂ„gon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas Ă€mnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar pÄ hur sexualitet gestaltas i bÄde undervisning och lÀromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie pÄ ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lÀrobok pÄ den svenska gymnasieskolan inom Àmnet religionskunskap. Pilotstudien bekrÀftade den tidigare forskningen pÄ omrÄdet gÀllande hur sexualitet gestaltas i lÀromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrÄn heteronormativa förestÀllningar.Det medförde att jag valde att utgÄ frÄn queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i lÀroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den hÀr undersökningen har jag kunnat fastslÄ att tre utvalda lÀroböcker i religionskunskap skrivna utifrÄn den senaste lÀroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans lÀroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrÄn heterosexuella förestÀllningar.Pilotstudien och resultatet frÄn den hÀr undersökningen visade att lÀroböcker framstÀller sexualitet utifrÄn heteronormativa förestÀllningar.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.

KonstnÀren sitter vid sitt stafli, noggrant, tÄlmodigt, granskar han Motivet. Ett Àgg. PÄ den uppspÀnda duken mÄlar han i klarsyn en ryttlande fÄgel..