I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra gymnasielever som har Svenska som andrasprÄk reflekterar kring sin egen sprÄkutveckling. Ett annat syfte Àr att fÄ en inblick i hur samma elever ser pÄ andrasprÄksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andrasprÄkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras sprÄkutveckling har skett. De kÀnner till olika inlÀrningsmetoder, Àven om de inte alltid aktivt anvÀnder sig av dem.

Detta examensarbete Àr en undersökning av metoder som lÀrare i tyska pÄgymnasieskolan anvÀnder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som sprÄk och Àmne Àr betydligt mindre Àn till andra frÀmmande sprÄk, harjag undersökt lÀrarnas sÀtt att utöva ett positivt inflytande pÄ elever som kan hjÀlpa tillatt förhindra elever frÄn att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvÀnt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna Àrverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen Àr enavgörande faktor som hjÀlper lÀrare i tyska att skapa ett positivt inlÀrningsklimat iklassrummet.

Slang Àr starkt förknippat med ungdomar och deras vardagssprÄk, men frÄgan Àr om dagens ungdomar Àven tar med sig slang in i klassrummet? Syftet med studien Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om slang inom gymnasieskolan, deras anvÀndning av slang pÄ fritiden och i skolan samt deras attityder till slang. Studien genomfördes med hjÀlp av kvantitativa enkÀter som delades ut bÄde till elever och lÀrare inom nÄgra gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att eleverna och lÀrarna verkar ha en liknande uppfattning om vad slang egentligen Àr och att eleverna anvÀnder mer slang pÄ fritiden slang mer Àn vad lÀrarna. Resultatet visade Àven att lÀrarna uppfattar att eleverna anvÀnder slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, eleverna sjÀlva menade dock att de sÀllan eller aldrig gör det i dessa situationer.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet var att undersöka vilka arbetssÀtt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhÄllningssÀtt till dem. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasiefriskola i norra Sverige dÀr sex elever som gick första Äret pÄ gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att fÄ en större förstÄelse för hur elever uppfattar olika arbetssÀtt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det pÄ denna skola förekom relativt traditionella sÀtt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men Àven lÀrarledd undervisning med bland annat förelÀsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

SAMMANFATTNINGDen hÀr uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk frÄn ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att fÄ en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgÄngspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jÀmförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka pÄ de skillnader som finns och vad de kan tÀnkas innebÀra.Författarens syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ mer om och beskriva GY-2007. De frÄgorsom stÀlls Àr finns det nÄgra likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tÀnkas innebÀra? Det Àr endast förÀndringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhÄller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom Àmnet. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer dÀr fusk betraktas mer förstÄeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tÀnkas inverka pÄ eventuella fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? frÄn Är 2010, kan Àven gymnasieelever bli avstÀngda frÄn skolan pÄ grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

GIS Àr inte lÀngre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jÀmfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. PÄ den tekniska gymnasieutbildningen pÄ Polhemsskolan i GÀvle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten Àr att en teknisk GIS-utbildning inte enbart Àr för elever pÄ tekniska gymnasieutbildningar utan Àven för elever pÄ andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsÀttningar att lÀra sig verktyget. Det konstateras Àven att det genom Ären har funnits bÄde nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur kunskapsomrÄdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrÄn gÀllande styrdokument jÀmföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lÀrande om pÄfrestande arbetsstÀllningar. UtifrÄn tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier ville jag fÄ vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsÀttningar till ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet tyder pÄ att elever pÄ den kommunala gymnasieskolan, i jÀmförelse med elever pÄ den fristÄende gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar ocksÄ att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att Äterkoppling inte görs i tillrÀcklig utstrÀckning..

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Litteraturundervisningen har lÀnge varit en sjÀlvklar del av svenskÀmnet pÄ gymnasiet, men pÄ senare tid har den blivit bÄde ifrÄgasatt och kritiserad frÄn olika hÄll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen Àr en viktig del av svenskÀmnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag pÄ lektionsupplÀgg som alla har anvÀnts i litteraturundervisningen av lÀrare pÄ gymnasiet. Dessa lektionsupplÀgg Àr indelade i tre övergripande arbetssÀtt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssÀtten kan bidra till uppnÄendet av svenskÀmnets syfte, som presenteras i Skolverkets Àmnesplan.