Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur uppgiftskonstruktioner i läromedlet Svenska Impulser 2 kan inverka på hur läromedlet används i en undervisningssituation. Jag frågar mig vilka spår av ämneskonceptioner som kan finnas i lärobokens uppgiftsmaterial och hur delar av detta material används i en undervisningssituation. Metoden för genomförandet av studien är triangulär och innefattar en kvalitativ textanalys av uppgiftsmaterialet, en observation av ett lektionstillfälle och en kvalitativ intervju med läraren som var ansvarig för lektionen. De teoretiska angreppssätt som används för tolkning av materialet är dels ämneskonceptionell teori och dels teorier om frågors och uppgifters autenticitet. Jag använder mig också av begrepp från tidigare läromedelsforskning för att identifiera olika sorters uppgiftskonstruktioner i läroboken.

Syftet med min undersökning är att studera vilken påverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill säga huruvida texterna förändras efter kamratrespons eller inte. Jag har också undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. Frågeställningarna har besvarats genom två datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever på gymnasieskolan och textanalyser på tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess påverkan på elevers texter är inte särskilt omfattande.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel.

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

It has been roughly 86 years since Gunnar Myrdal?s book ?The Political Element in the Development of Economic Theory? was published, in which he declared economic thought and theory as being established by hidden ideological premises. As well as accusing modern economic theory of being the subject of a pseudo-scientific construct. As such, this study seeks to test Myrdal?s critical view on Swedish economic education in upper secondary school.

The purpose of this masters thesis is to examine outlines of literary history for students at upper secondary school from a gender studies perspective. Earlier theoretical work concerning outlines of literary history is sparse. There are three dissertations, but none with an explicit gender perspective. The theoretical approach comes mainly from theories in literary historiography and gender research. Also discussed are the following concepts: canon, literary field and literary valuation.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Arbetet handlar om boksamtal i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Undersökningens syfte är att ur lärares perspektiv undersöka vilken syn de har på boksamtalet, vad de anser att man kan uppnå med boksamtalet och även se vilka faktorer som påverkar utformandet av ett boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gäller för boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. Där vissa kommuner kämpar med problem kring elevernas sjunkande läsförståelse satsar andra kommuner istället på att förse eleverna med bärbara datorer.

Syftet med denna studie är att få kunskap om sånglärares uppfattningar kring sambandet mellan sång och hälsa. Studien är avgränsad till sånglärare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och därmed efterLäroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrån en bakgrund med tidigare forskning om hälsa och musik, den teoretiska utgångspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? Lärarnas syn på det övergripande sambandet mellan sång och hälsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? Hälsofrämjande metoder och förhållningssätt i undervisningen? Hälsorisker i samband med undervisning och lärande i sång? Informanternas uppfattningar kring allmänna hälsoaspekter? Samverkan med andra lärare och elevhälsanResultatet av studien visar att sånglärarna har olika utgångspunkter i sin syn på sambandet mellan sång och hälsa, vissa utgår från sångens hälsoeffekter medan andra tar sin utgångspunkt i hälsofaktorer som påverkar sången. Sånglärarna upplever att kursplanerna lämnar utrymme för hälsoaspekter i undervisningen men de förhåller sig till detta på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares föreställningar om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar läroboken i undervisningen i såväl Sverige som Norge men graden av läroboksanvändning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. Några av dessa är undervisningsämnets struktur, lärobokens status och lärarens individuella lärarstil. Fyra yrkesverksamma lärare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhåller sig till läroboksanvändning. Det tyngst vägande skälet mot att använda läroboken är att färdigproducerat material upplevs hämma kreativiteten.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång.