Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus pÄ genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har Àndrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter frÄn det nationella provets bedömningshÀften frÄn olika Är (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar pÄ i sin bedömning. Slutligen jÀmförs de olika analyserna med fokus pÄ likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser frÄn de olika Ären. Vid denna jÀmförelse upptÀcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

UtgÄngspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga Àmnen. En inledande frÄgestÀllning har rört hur utbredda sÄdana attityder Àr pÄ grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har ocksÄ undersöks attitydernas pÄverkan pÄ lÀrandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet Àr genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap Àr vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lÀrande inom det naturvetenskapliga omrÄdet Àr komplext. Den abstraktionsnivÄ som krÀvs för att lÀra naturvetenskap Àr anstrÀngande och krÀver motivation.

VÄrt huvudsyfte har varit att utvÀrdera huruvida nÄgra för gymnasieungdomar tidigare kÀnda begrepp i Àmnet matematik kvalitetsmÀssigt förÀndras i olika lÀrandesituationer över tid.I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjÀlp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; FörstÄelse, att begripa kunskap; FÀrdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har anvÀnt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig frÄn tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förÀndrades över tid. Den kvalitativa metoden Àr lÀmplig just för detta ÀndamÄl nÀr vi i förvÀg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar nÀmligen enkÀt, intervju och utvÀrdering.Under hösten 2003 genomförde vi tvÄ olika undervisningsserier i tvÄ parallella klasser pÄ gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats pÄ traditionellt sÀtt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem pÄ tvÄ helt olika sÀtt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillÀmpningsmöjligheter utanför skolans vÀrld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som nÄgot relaterat till skolmatematiken.VÄr tolkning Àr att utegruppen nÄtt en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

On 1 January 2005, IFRS (International Financial Reporting Standards)was mandatory for all listed companies within the European Union. The introduction is to create a transparent and consistent reporting. Mainly to provide companies, investors and financiers the same access to world capital markets. Since the introduction of IFRS, the goodwill value is determined by annual impairment tests. If an impairment of goodwill is a fact the goodwill decreases in value.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vad som kan tÀnkas pÄverka rektorers beslut att tillÄta eller neka Sverigedemoraterna tilltrÀde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar, argument och övervÀganden som rektorer pÄverkas av och baserar sina beslut pÄ. Vi har som utgÄngspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. DÀrför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhÄller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som teori och metod i vÄrt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Det hÀr arbetet behandlar den situation som idag rÄder, gÀllande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar pÄ för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga Àmnen i skolan. Ett exempel pÄ en sÄdan lösning har genomförts pÄ en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. DÀr har lÀrarna arbetat mer Àmnesintegrerat, med tydligt fokus pÄ programmÄlen för att stÀrka kÀrnkompetenserna. Det hÀr försöket har jag studerat med stöd av en enkÀt för att mÀta förÀndringar i elevernas attityder samt tagit del av lÀrarnas observationer.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie av svenska lÀroböcker i historia för gymnasieskolan mellan Ären 1933 ? 2007. Syftet Àr att belysa hur synen pÄ Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primÀrmaterialet har följande fyra infallsvinklar anvÀnts: första vÀrldskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen Àr gjord med en hermeneutisk utgÄngspunkt.Av resultatet framgÄr störst likheter vad gÀller lÀroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet.

Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader gÄr att finna i den svenska skolan gÀllande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i Àmnet svenska, samt tidigare forskning inom Àmnet har studerats och Ätergivits. I den undersökning som genomförts har avgrÀnsningar gjorts till följande tvÄ omrÄden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av sÀkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestÄtt av en klass i Är 8 i grundskolan, en klass i Är 1 i gymnasieskolan samt lÀrare frÄn grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i PiteÄ kommun. TvÄ metoder har anvÀnts i undersökningen, observation och enkÀt.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand.

Uppsatsen bygger pÄ en studie av hur texttyp och genre förklaras i lÀroböcker inom gymnasieskolan. Syftet Àr att kritiskt granska hur begreppen förklaras i lÀroböcker för Svenska A och B. Som utgÄngspunkt för studien görs Àven en granskning av hur vetenskaplig text förklarar dessa begrepp. Det sker genom en kritisk nÀrlÀsning av ett texturval frÄn bÄde det sprÄkvetenskapliga och det litteraturvetenskapliga fÀltet. Granskningen utgÄr frÄn distinktion, komplexitet och samband.