Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och/eller koncentrationssvĂ„righeter uppfattar det stöd de fĂ„r pĂ„ gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och elever som har koncentrationssvĂ„righeter. Även genusaspekten studerades vad gĂ€ller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Respondenterna lĂ€ste alla sitt tredje och sista Ă„r pĂ„ sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Föreliggande undersökning behandlar omrÄdet bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och pÄ lÀrarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument sÀger om detta, hur lÀrarutbildare pÄ lÀrarutbildningarna och svensklÀrare pÄ gymnasiet förstÄr och anser sig tillÀmpa begreppet ?bildtolkning?. Syftet har alltsÄ varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det hÀr avseendet realiseras i lÀrarutbildningen och skolpraktiken, enligt nÄgra lÀrarutbildares och svensklÀrares beskrivningar i intervjuer.Det undersökningen i stort visar Àr att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen pÄ gymnasiet, i olika grad. Samma sak gÀller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lÀrarnas vidkommande inte pÄ samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero pÄ att just de hÀr lÀrarna kÀnner sig osÀkra pÄ bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att kÀnna sig sÀkra i undervisningen pÄ omrÄdet. De tvÄ lÀrarutbildare som ingÄr i undersökningen ger i olika grad de lÀrarstuderande verktyg för att hantera omrÄdet, men har erfarenheten att de lÀrarstuderande pÄ sina praktikskolor möter motstÄnd och dÀrför inte fÄr ta sina kunskaper i bruk.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare pÄ gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, dÀr 28 elever i Ärskurs ett och tre pÄ ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lÀrare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. De teoretiska utgÄngspunkterna för arbetet Àr Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lÀrarna i undersökningen Àr brist pÄ motivation hos eleverna.

This thesis explores the decisions behind swedish principals to permit or prohibit political parties from visiting schools. Through a series of semistructured qualitative interviews with five respondents from different high schools, insights were gathered into their motivations regarding political party visits to schools. The results indicate that principals view political party visits as significant for fostering civic engagement, aligned with the school's democratic mission. However, some principals opt to prohibit such visits due to concerns about non democratic values and potential disruptions. Practical considerations like safety, logistical issues, and conflict risks are also crucial in their decision-making, highlighting awareness of potential challenges posed by political visits.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas pÄ ett kontrollkontinuum med hög grad av lÀrarkontroll i den ena Àndenoch hög grad av elevers sjÀlvkontroll i den andra Ànden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever pÄ ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkÀtundersökning har genomförts med 31 elever i Ärskurs 1 och 24 elever i Ärskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som prÀglas av lÀrarkontroll. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

I en vÀrld i snabb förÀndring, och med stora utmaningar inför framtiden, Àr det angelÀget att synliggöra tiden och vad den innebÀr för oss mÀnniskor. Undersökningen syftar till att besvara frÄgan pÄ vilket sÀtt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan. Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielÀrare i historia. De har fÄtt svara pÄ frÄgor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt pÄ vilka sÀtt deras undervisning kan tÀnkas stimulera detta tidsmedvetande. Resultaten visar att lÀrarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna Àr starkt upptagna med sin egen tid och har svÄrt att blicka sÄvÀl framÄt som bakÄt i tiden. Samtidigt kan lÀrarna se en progression, med ?förbÀttrat? tidsmedvetande hos de Àldre eleverna.

De elever som gÄr pÄ gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nÄ Skolverkets kunskapskrav. För att erhÄlla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nÄ mÄlen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som pÄbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhÄlla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt slÀp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltsÄ följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lÀrare pÄ olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka frÄgan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och Äsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om Àmnet har jag analyserat mitt material. Jag Àr frÀmst intresserad av att titta pÄ Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta Àmne. LÀroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar pÄ olika problemomrÄden som kan uppstÄ under religionstimmarna i skolan.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.