SammanfattningDenna studie har i syfte att öka förstÄelsen för elevers sÀtt att se pÄ lÀrandet i en praktisk miljö,vilket innefattar skolans karaktÀrsÀmnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen.Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd ocharbetsplatsförlagd karaktÀrsÀmnesundervisning. Vi ville förstÄ hur elever upplever denpraktiska undervisningen pÄ arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kaninverka pÄ vÄrt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten imedia om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild avmöjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjÀlpav resultatet av denna studie.De tvÄ gymnasieprogrammen dÀr studien utförts Àr Hotell- och Restaurangprogrammet samtIndustriprogrammet. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr Jean Lave och Etienne Wengers teoriom situerat lÀrande samt Per Erik Ellströms teori om lÀrande i ett kognitivt respektivekontextuellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Syftet med studien var att undersöka gymnasielÀrares uppfattning om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin anvÀndning av lÀroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger pÄ 5 semistrukturerade intervjuer med lÀrare av olika Älder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sÀtts i relation till befintlig forskning inom omrÄdet.Resultatet av visar att gymnasielÀrarna i första hand ser lÀroboken som ett komplement, eller som ett lÀromedel av flera. Samt att lÀrobokens roll i undervisningen varierar baserat pÄ vilken del av svenskÀmnet, den sprÄkliga eller den litteraturvetenskapliga som lÀraren talar om. HÀr framgÄr att fyra av de fem tillfrÄgade lÀrarna upplever sig ha större anvÀndning av lÀroboken bÄde i förarbetet samt den konkreta undervisningen nÀr det kommer till den sprÄkliga delen av Àmnet, medan de i större utstrÀckning anvÀnder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som gÄr att utlÀsa av vÄr studie, vilket Àven finner stöd i den befintliga forskningen inom Àmnet, Àr att det som i första hand avgör lÀrobokens roll i undervisningen Àr lÀrarens subjektiva uppfattning om professionen och lÀraruppdraget, vilket faller tillbaka pÄ den enskilda lÀrarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras Àmnes- och kunskapssyn..

Syftet med denna studie Àr dels att undersöka hur eleverna ser pÄ sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och HÀlsa A, och vad de har för attityd och instÀllning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lÀrare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever frÄn fyra olika gymnasieutbildningar, tvÄ studieförberedande och tvÄ yrkesförberedande program, samt deras lÀrare.Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever generellt Àr vÀldigt positivt instÀllda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. LÀrare anger tid- och resursbrist som tvÄ viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begrÀnsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsÀger sig i mÄnga fall inflytande med motiveringen att de Àr nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lÀrarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begrÀnsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lÀrarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gÀlla och i samband med det infördes förÀndringar i betygssystemet. Det hÀr arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förstÄelse för vilka möjligheter och begrÀnsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ fallstudie dÀr intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilÀrare. En ramfaktorteoretisk ansats har anvÀntsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det mÄlrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktÀriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivÄer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares instÀllningar till grupparbete som arbetsform i skolan dÄ forskning visar att grupparbete minskar medan samhÀllet i stort gÄr i motsatt riktning och föresprÄkar kollektivt grupptÀnkande. VÄr undersökning baseras pÄ fyra grundpelare: lÀrarens instÀllning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lÀrarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i tvÄ norrbottniska kommuner, dÀr vi intervjuade fyra lÀrare vardera. I ena kommunen arbetade lÀrarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som informationsinhÀmtande metod.

The purpose of our study is to find out how teachers can help their students to learn how to managestage fright. By interviewing high school teachers and high school students and also observe one oftheir classes, we wanted to find out how they think about the causes of stage fright and what youcan do to relieve it. We also wanted to find out how teachers are working to teach students how todeal with stage fright, and how they think that you also could work. As a teacher of music, among other things, the task is to assess and rate the students performancesin music. Several components are based on the students' courage to play on his or her instrument infront of other people.

I denna uppsats undersöks hur lÀroböcker i historia frÄn Är 1960 till Är 2010 för gymnasieskolan framstÀllt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jÀmföra framstÀllningarna över tid. Studien Àr kvalitativ i form av en textanalys dÀr undersökningsobjektet varit historielÀroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men ocksÄ framstÀllningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgÄr frÄn lÀroplansteori och analyseras utifrÄn definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har anvÀnts som utgÄngspunkt för att stÀlla frÄgor till texterna som sedan analyseras utifrÄn en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvÀndning i framstÀllningarna. Resultaten av studien visar pÄ likheter i framstÀllningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur fyra samhĂ€llskunskapslĂ€rare agerar i situationer dĂ€r Ă„sikter som gĂ„r i strid med vĂ€rdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lĂ€rare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt, vilket innebĂ€r att vi inte gör ansprĂ„k pĂ„ att fĂ„ fram nĂ„gra generella resultat i det hĂ€r arbetet. De teorier som Ă€r centrala i arbetet Ă€r Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstĂ„, kan och vill. Dessa begrepp anvĂ€nds för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lĂ€rarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgĂ„ng av vĂ€rden i vĂ€rdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan ser pÄ sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmÄgor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet Àr att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lÀrare i idrott och hÀlsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgÄngspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr lÀrare intervjuades utifrÄn deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmÄga. Dessa tolkningar anvÀndes för att sedan beskriva deras arbete.

Kursen Matematik B Àr gemensam för alla program pÄ gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna pÄ samhÀllsprogrammet fick IG pÄ det nationella provetlÀsÄret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar pÄ varför sÄ mÄnga avsamhÀllseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av mÄnga som svÄr och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever nÀr detillsammans har arbetat med att översÀtta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade bÄde sitt engagemang och sin förmÄga att lösauppgifter.

Denna uppsats, LÀraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lÀrare gör föratt omforma sina Àmneskunskaper till Àmnesdidaktiska, vilka metoder de anvÀnder iundervisningen för att medvetandegöra elevernas inlÀrning, samt hur lÀrarna gör för attutmana och inspirera elevernas lÀrande och kunskapsutveckling. Teorierna som anvÀntsi studien Àr lÀranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning tolearn och pedagogical content knowledge, vilka Àven ligger till grund för denanalyserande delen.Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik Àr avgörande för en godarbetsmiljö, en stÀndig dialog utifrÄn elevens perspektiv bör föras för att skapamedvetenhet hos eleven gÀllande lÀrprocessen. Utveckling av sjÀlvstÀndigt lÀrande skergenom tydlig kommunikation mellan lÀrare och elever, det vill sÀga att lÀraren Àr tydligmed anledningen till arbetsomrÄdet, informationen kring anvisningarna, samt finns somen tydlig vÀgledare för att guida eleven genom Àmnet. Vidare handlar omformning avÀmneskunskaper för lÀrare i praktiken om att reflektera, utvÀrdera och utvecklaplaneringen och den genomförda undervisningen..

Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasielÀrares syn pÄ begreppet hÀlsa och hur de definierar hÀlsobegreppet inom Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt dessa lÀrare beskriver att de arbetar med hÀlsa i Àmnet pÄ gymnasiet utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa? Hur beskriver lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa? och Hur framstÀller lÀrare i idrott och hÀlsa att de arbetar med hÀlsa i sin undervisning utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1?Kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ olika gymnasieskolor har anvÀnts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien Àr en kandidatuppsats och Àr inte generaliserande för en större population.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.