Abstract:Examensarbete inom LÀrarprogrammetTitel: De komplexa talens historia vaden gymnasielÀrare behöver vetaFörfattare: Jonas SalonenTermin: VT 2014Kursansvarig institution: Matematiska vetenskapet GöteborgsUniversitetHandledare: Ulf PerssonExaminator: Laura FainsilberNyckelord: Komplexa tal, kubiska ekvationer, kvadratiska ekvationer,tredjegradsekvationer, imaginÀra tal, matematikhistoriaI denna uppsats förklaras de komplexa talens historia genom att först presenteraförhistorien med början kring Är 50 och sedan kronologiskt gÄ vidare till mitten av1800taletdÀr begreppet komplexa tal fÄr anses vara fött. Syftet med denna uppsats Àr attkoppla denna historia till gymnasieskolans lÀroplan, LGY11 och de kursmÄl och centralainnehÄll som berör begreppet komplext tal. Som gymnasielÀrare i matematik pÄ etthögskoleförberedande program Àr det nödvÀndigt med kunskaper om komplexa tal dÄdetta behandlas redan i kursen Matematik 2. Detta examensarbete beskriver hurutvecklingen av komplexa tal har gÄtt till, frÄn att ha varit en förkastad tanke dÄ exempelvisroten ur ett negativt tal Àr omöjligt, till att bli en del utav matematiken och inte baranÄgonting som kallades för ett imaginÀrt tal.Detta arbete Àr en litteraturstudie dÀr jag med hjÀlp av litteratur kring matematikens historiahar gjort nedslag i de delar av historien som handlar om komplexa tal. DÄ historien kringde komplexa talen Àr vÀldigt stor och spretig och utvecklas pÄ flera hÄll i vÀrlden har jag idenna uppsats valt att enbart fokusera pÄ de upptÀckter och de matematiker som Àrrelevanta för det som ska lÀras ut i den svenska gymnasieskolan..

The aim of this paper is to examine how gender and religion is described and portrayed in relation to one another in Swedish textbooks. The research questions used in order to reach the aim of the study is what interpretation of gender and feminism is represented in the textbooks and is the gender perspective consistent regarding all religions described in the textbooks, or does it vary depending on which religion that is described?This study is based on four Swedish textbooks used when teaching religion in Swedish upper secondary school. The books chosen are published after the most recent curriculum for the upper secondary school, published in 2011. The curriculum gave new directions stating that questions of gender in relation to religion should be a part of the education.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jÀmföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor pÄ ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor frÄn Ärskurs 2, tre frÄn var inriktning. Som teoretiska utgÄngspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjÀlp att förstÄ synen pÄ stress och dess pÄverkan pÄ hÀlsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lÀrande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som gÄr teoretiska program upplever mer stress Àn de som gÄr praktiska program. VÄra resultat visade att skolmiljön kan vara en kÀlla för betydande stressfulla sjÀlvförvÀntningar som pÄverkar elevers psykiska och fysiska hÀlsa.

Syftet med studien Àr att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebÀra för nyblivna svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Undersökningen fokuserar pÄ kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lÀrarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lÀrarnas Àmnesinriktning. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna Àr fem svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet med mindre Àn fem Ärs yrkeserfarenhet. Samtliga lÀrare arbetar pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram.

Detta examensarbete Àr en lÀroboksstudie, dÀr tematiskt respektive kronologiskt upplagda lÀroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jÀmförts med avseende pÄ texturval. Arbetets syfte Àr att kartlÀgga skillnader i texturvalet mellan de tvÄ lÀrobokstyperna.Tre lÀroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten sÄsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlÀngd, författare, författarens hÀrkomst och kön, period, genre och om det finns nÄgon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrÄn dataformulÀret.Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda lÀromedlen innehÄller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, Àven om situationen Ànnu Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld. I de kronologiskt uppbyggda lÀromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna Àr större.

För att utröna vad gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap tycker om sina lÀroböcker, samt hur de anvÀnds i undervisningen utfördes intervjuer med lÀrare. LÀrarna arbetade pÄ tvÄ olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de anvÀnder sig av lÀroboken i undervisningen och vad de tycker Àr viktigt att lÀra ut. HÀlften av lÀrarna var positiva till de lÀroböcker som anvÀnds i undervisningen. De som var negativa till lÀroböcker ansÄg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Den hÀr uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. PÄ sÄ vis blir inte evolutionen en slumpmÀssig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den hÀr intelligenta skaparen Àr med andra ord Gud. Uppsatsens Àmnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, nÀrmare bestÀmt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret Àr syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frÄgestÀllningarna bemöter intelligent design i religionslÀroböcker pÄ gymnasial nivÄ.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Denna studies fokus Àr styrningen i form av implementering och Äterkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmÄlen som styr den svenska skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda mÄlstyrningen - det vill sÀga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrÄn ett diagnostiskt test som mÀter mÄluppfyllelsen och anvÀndandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om nÀrbyrÄkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstÄr.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar pÄ denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda pÄ hur lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen förhÄller sig jÀmfört med nu gÀllande Àmnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nÄ sina mÄl med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ instÀllning och delaktighet kan bero pÄ samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt. Undersökningens resultat visar att lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen Àr prÀglade av gÀllande styrdokument och att den lÀsarorienterade forskningen pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt. Elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ instÀllning och delaktighet beror enligt lÀrarna till största del pÄ vilka lÀserfarenheter eleverna bÀr med sig sedan tidigare skolÄr samt hur lÀskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt var dock inte sÄ tydlig.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever pÄ ett gymnasium anvÀnder skolans platser under rasterna, med fokus pÄ fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr lÀroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhÀllskunskap 1b, vilket Äterknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. VÄr uppsats Àr relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och anvÀnder skolans platser under rasterna. Informationen Àr betydelsefull dels för eleverna men Àven för lÀrarna eftersom den frÀmjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga lÀrarnas syn pÄ ledarskap i lÀrarens arbete, vad de baserar sin ledarstil pÄ och hur dessa uttrycks i handling. 18 lÀrare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkÀt som behandlar Àmnet ledarstilar. LÀrarna undervisar i svenska och/eller svenska som andrasprÄk samt andra Àmnen. Sju respondenter har besvarat en till enkÀt, som en uppföljning av den första enkÀten.Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den kÀcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman.

BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. GymnasiesÀrskolan tillhör sÀrskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraÄring utbildning för ungdomar i Äldern 16-20 Är. Den har samma lÀroplan som gymnasieskolan. Under de senaste Ären har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskola. Den största procentuella ökningen har andrasprÄkselever stÄtt för.