Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande pÄ gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ var ifrÄn gymnasieelever i Stockholm hÀmtar sin kunskap om vad hÀlsa innebÀr. FrÄgestÀllningarna var; vad betyder hÀlsa för eleverna, var fÄr eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hÀlsa ifrÄn och pÄ vilket sÀtt upplever eleverna att medias bild pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa? MetodI studiens anvÀndes enkÀtfrÄgor vilka delvis tar utgÄngspunkt ifrÄn KASAM. ResultatHÀlsa för eleverna innebÀr att mÄ bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), Àta sund och nyttig mat (52 %) och vara vÀltrÀnad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i Àmnet idrott och hÀlsa. Skolan tillsammans med trÀnare, vÀnner och familj Àr elevernas primÀra kunskapskÀlla i vad hÀlsa innebÀr.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad det finns för Äsikter, tankar och reflektioner kring Skolverkets förslag pÄ kursplan för Àmnet Animation hos fyra lÀrare pÄ Medieprogrammet. Syftet Àr ocksÄ att försöka ta reda pÄ om förslaget upplevs som realistiskt, dvs. om det Àr möjligt att bedriva undervisning i Àmnet med de resurser som den enskilda skolan har till sitt förfogande i form av kompetens och materiella resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fyra lÀrare pÄ Medieprogrammet. Resultatet av mitt arbete visar att lÀrarna Àr positiva till förslaget men att de ocksÄ ser en rad problem med att genomföra förslaget.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning gymnasielÀrare uppfattar islamofobiska Äsikter hos sina elever, och hur detta pÄverkar deras didaktiska val nÀr de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gÀllande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess anvÀndning, samt litteratur gÀllande islamofobi och religionsundervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielÀrare i religionskunskap ser pÄ problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar pÄ att de ser islamofobi som ett problematiskt omrÄde att arbeta med, och de menar att eleverna fÄr mÄnga av sina uppfattningar gÀllande islam frÄn media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utstrÀckning sÀgas gÀlla lÀromedel.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om vilka metodiska val lÀromedel i tyska gör nÀr de behandlar ett sÀrskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning dÀr fyra moderna (2000-2005) och ett Àldre (1993-1995) svenskt lÀromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metasprÄk. Vidare ingick Àven kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och lÀromedlen, dÀr den kommunikativa sprÄksynen i dagens kursplaner inte adekvat Äterspeglades i hur ett flertal lÀromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde ocksÄ att modern sprÄkdidaktisk forskning inte alltid kommer till anvÀndning nÀr adjektivböjningen behandlas av lÀromedlen.

Syftet med uppsatsen Àr dels att försöka se vilka frÄgor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fÄtt av regeringen se hur olika historielÀrare ser pÄ informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig pÄ att genom anvÀndandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och skolans vÀrld, mellan forskare pÄ vÄra universitet och historielÀrare ute pÄ vÄra skolor och det utifrÄn den debatt som uppstÄtt kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, Àr att utifrÄn mitt undersöknings-material kan det pÄvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och grund- och gymnasieskolan. PÄ frÄgan om man kan hÀrleda de olika inblandades agerande utifrÄn olika historiebruk, sÄ tror jag ocksÄ att jag har fÄtt fram att sÄ Àr fallet..

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Dansen har funnits lÀnge i mÀnniskans nÀrhet och den har olika betydelser beroende pÄ vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vÄr empiriska studie Àr att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn pÄ ÀmnesomrÄdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i sÄ fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgÄngspunkt i genusperspektivet och dÀrmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkÀter eftersom det Àr enklast att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nÄ ut till mÄnga individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint Àmne.

Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.