Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det Àr som kan göra att nÄgra gymnasieelever har hög frÄnvaro i Idrott & HÀlsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer pÄ nio gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes pÄ elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att frÄnvaron till stor del beror pÄ omotivation och dÀr de yttre omstÀndigheterna har en betydande inverkan. De yttre omstÀndigheterna Àr kompisar, klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att Àmnet Àr mindre viktigt Àn andra.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som anvÀnds i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lÀrarna tar hÀnsyn till lÀroplanen nÀr det gÀller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielÀrare med olika grad av erfarenhet frÄn yrket som matematiklÀrare. Min slutsats som jag kan dra frÄn studien Àr att problemlösning anvÀnds i undervisningen, men inte i den grad som lÀrarna sjÀlva skulle önska. Detta beror till stor del pÄ tidsbrist enligt de intervjuade lÀrarna. Om man ser till lÀrarnas syn pÄ problemlösning, stÀmmer den vÀl överens med de gÀllande styrdokumenten som lÀrarna har att förhÄlla sig till, nÀmligen att problemlösning Àr ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..

Det jag har gjort Àr att jÀmföra innehÄllet i fyra lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. För att uppnÄ det syftet har en komparativ metod anvÀnts. Det omrÄde som har valts Àr politik. Inom politikomrÄdet Àr det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremÄl för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmÄl för SamhÀllskunskap A.

Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lÀrande fÄr pÄ en grupp elever med svÄrigheter i matematik pÄ gymnasieskolan. De tvÄ huvudfrÄgorna som undersökningen söker svar pÄ Àr det upplevelsebaserade lÀrandets effekter pÄ elevernas motivation och dels dess effekter pÄ deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfÀllen har videofilmats och observerats av tvÄ lÀrare enskilt vid olika tillfÀllen. En kort intervju med eleverna har ocksÄ gjorts.Resultatet som den hÀr studien kommer fram till Àr att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lÀrandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som sÀrskilt viktiga för den hÀr typen av elever pÄ gymnasieskolan med svÄrigheter i matematik..

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslÀrare lÀrlingselever. Detta innebÀr att olika yrkeslÀrare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslÀrare pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. VÄra frÄgestÀllningar var vad yrkeslÀrarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslÀrarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslÀrare och handledare i gymnasial lÀrlingsutbildning. De intervjuade var verksamma pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Arbetets art: MagisteruppsatsProgram/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoÀng/OM 1660/kursbeteckning: Examensarbete II i Reproduktiv och perinatal hÀlsa.

2011 Ärs gymnasiereform har inneburit stora förÀndringar för svenskÀmnet, bland annat genom förÀndringen av Àmnets omfattning, som ökats pÄ högskoleförberedande program samtidigt som den halverats pÄ yrkesprogram. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskÀmnets förutsÀttningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskÀmnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillÀmpas Àr en kvalitativ textanalys, men analysen har Àven kvantitativa inslag dÀr konceptionerna allmÀnutbildning och yrkesutbildning anvÀnds som analyskategorier. Analysen visar att svenskÀmnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framstÀlls som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Analysen visar dock att det svenskÀmne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet bortprioriteras till förmÄn för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istÀllet Àr ett Àmne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande Àmne, med relevans framför allt för elever pÄ högskoleförberedande program..

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.