I vÄrt examensarbete har vi genusgranskat tvÄ lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och anvÀnds i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och anvÀnds i engelska kurs A pÄ yrkesprogrammen. FrÄgan vi har stÀllt oss Àr hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i bÄde bild och text i lÀroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen.Vi har kommit fram till att lÀroböckerna bevarar den traditionella begrÀnsningen som finns pÄ grund av kön dÀr mannen framhÄlls pÄ bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte Àr lika mycket vÀrda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framstÀlls kvinnan som mer emotionell Àn rationell och mannen saknar till stor del kÀnsloregister.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

SyfteSyftet med studien Àr att utforska pÄ vilket sÀtt pedagoger inom gymnasieskolan anvÀnder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag Àven undersökt hur pedagogernas arbete pÄverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrÄgestÀllningarHur anvÀnder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT pÄverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen pÄ gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. DÀrefter valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frÄgor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristÄende och kommunala gymnasieskolor i VÀstra Götaland.

Med utgÄngspunkt i orientalism har denna studie granskat framstÀllningen om Mellanöstern ihistorielÀroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlÀrobokstexterna. Med hjÀlp av en diskursanalys utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori, harlÀroböcker för gymnasieskolan undersökts frÄn tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien Àr att undersöka hur historielÀroböcker i gymnasieskolan upprÀtthÄller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förÀndrats över tid.Den analys som genomförts visar pÄ tvÄ huvudteman i de lÀroböcker som ingÄtt iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhÄllande till ?vi?, det vill sÀga, Europa och vÀstvÀrlden och dels en framstÀllning av islam somfÄr utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad stÀllning mellan dessa tvÄ parter.Detta ger eleverna som lÀser dessa böcker en bild av vÀrlden och dess historia dÀr det modernaoch beaktansvÀrda i vÀrlden Àr skapat av ? och viss mÄn tillhör ? Europa och vÀstvÀrlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka bildÀmnets potential som integreringsÀmne och studera hur estetiska lÀrprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger pÄ ett intervjumaterial dÀr elever, lÀrare och skolledare frÄn en gymnasieskola i StorstockholmsomrÄdet berÀttar om sina erfarenheter kring Àmnesintegrering med bildrelaterade kurser. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr tvÄÀmnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhÀllsfrÄgor med elever pÄ Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete bestÄr av att gestalta tankar, kÀnslor och erfarenheter utifrÄn faktakunskaper frÄn bland annat Àmnena samhÀllskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tÀnker mycket nÀr jag ritar, faktiskt?? Àr ett elevcitat frÄn intervjuernaoch formulerar att det Àr elevernas lÀrande som stÄr i centrum i undersökningen.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan dÀr bananflugan anvÀnds som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever pÄ olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende pÄ i vilken utstrÀckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmÄlen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stÀrka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna Àr vÀl förberedda för högskolestudier. För att ta reda pÄ detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhÄllit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmÄl som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra vÀl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stÀcker sig över bÄde kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Vi tar vÄr utgÄngspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska vÀrderingar. Vi studerar olika sÀtt att se pÄ begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi anvÀnder ett konstruktionistiskt perspektiv, dÀr vi betonar vÄrt förhÄllande till forskningsprocessen. Vi betonar Àven svÄrigheterna i att sÀrskilja delar i uppsatsen, sÄ som metod, teori och empiri.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, frÀmst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi anvÀnt oss av tre samtal med personal pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi har Àven studerat texter som Lpf 94, VÀrdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur överlÀmningen frÄn grundskolan tillgymnasieskolan fungerar med avseende pÄ dess organisation samt dess informationsinnehÄll.Uppsatsen belyser Àven samsynen mellan dessa tvÄ skolformer och hur stor insyn de har ivarandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna Àrspeciellt viktigt för att uppmÀrksamma elever i behov av sÀrskilt stöd fokuserar denna uppsatsframför allt pÄ dessa elever.Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger pÄgrundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever attöverlÀmningen fungerar och i vilken utstrÀckning de anser att det finns samsyn mellanskolformerna.Intervjuundersökningen visade att vÄr undersökningskommun har vÀl utarbetade riktlinjer förinformationsöverlÀmningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarnaupplever att de pedagogiska överlÀmnandeunderlagen som anvÀnds i kommunen Àr tydligaoch att den information som lÀmnas över till stor del Àr relevant och anvÀndbar. Allaintervjuade Àr eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlÀmningenför de elever som vÀljer att byta kommun nÀr de pÄbörjar sina gymnasiestudier.BetrÀffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de Àr dock oeniga om detskulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger Àven attde inte har sÄ stor insyn i den angrÀnsande verksamheten, utan menar att grundskolan ochgymnasieskolan till stor del Àr skilda verksamheter..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva höglÀsning i helklass med individuell, tyst lÀsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att kÀnna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i LuleÄ kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mÀtmetoder som anvÀndes var enkÀter, boksamtal, observationer samt utvÀrdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att höglÀsning som metod bör vara ett stÄende inslag i undervisningen.

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.