Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhÀllsekonomi i samhÀllskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns en ideologireproduktion i lÀromedel och i sÄ fall vilka ideologier som företrÀds, samt att jÀmföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska lÀroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjÀlp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att lÀroböckerna innehÄller ideologifragment dÀr de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter Àn olikheter mellan de tyska och svenska lÀroböckerna, men de svenska lÀroböckerna har en nÄgot mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal.

Elevinflytande betraktas pÄ mÄnga skolor ofta som nÄgonting nytt som ska in i undervisningen. PÄ andra skolor Àr det en sjÀlvklarhet som redan finns dÀr. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar Ät mellan lÀrare och elever? Har de samma syn pÄ inflytande? För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av elevenkÀter och lÀrarintervjuer i Är 4 och 9. LÀroplanen skriver i sina mÄl att elevinflytande ska finnas pÄ alla ÄldersnivÄer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

I vÄr tid dÄ diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan dykerupp och förstÀrker kÀnslan av att undervisningen inte kunskapsmÀssigt verkar fungera pÄ etttillfredstÀllande sÀtt inför arbetslivet och för fortsatta studier, Àr det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pÄgÄr och varför.För att göra analysen sÄ enkel som möjlig uppmÀrksammas matematikundervisningensbestÄndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssÀtt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin stÀlls mot skolverkligheten genom aktionslÀrandetsprinciper. Tre aktioner pÄgÄr.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtÀnkt samarbete mellan lÀrarna samt lÀraren/lÀrarna och eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del pÄ en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv Àr centralt. I en kulturell mÄngfald finns anledning att problematisera kanon utifrÄn de demokratiska vÀrden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats Àr att problematisera svenskÀmnets litteraturundervisning i en mÄngkulturell samhÀllsutveckling, samt undersöka svensklÀrares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka vÀrderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrÄn de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lÀrares uppfattningar av litteraturval kategoriseras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvÀgledares uttryckta Äsikter om betyg och betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter frÄn den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat pÄ urval av sökande till gymnasieskolan.VÄra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade Àven att ett urval mÄste göras. Deras frÀmsta kritik gÀllde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som urvalsinstrument förbiser mÄnga personlighetsdrag som kan vara vÀsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) kan resonera kring formativ bedömning, dÀr feedback, elevers motivation och mÄl med lÀrande samt elevers sjÀlvkÀnsla Àr centrala faktorer. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida lÀrarnas utsagor avspeglar olika sÀtt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsÀttningar för elevers motivation, sjÀlvkÀnsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lÀrandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjÀlp av kvalitativ forskningsintervju. LÀrare inom gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) har intervjuats eftersom de Àr nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lÀrande.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förÀndring vad det gÀller den tekniska utvecklingen. Detta stÀller ökade krav pÄ mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa pÄ branschens syn i VÀsternorrland pÄ den kompetensförÀndring som syns i andra studier, samt att visa pÄ hur branschen ser pÄ den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju mÀrkesverkstÀder. Urvalet gjordes genom studier av försÀljningssiffror av antalet sÄlda fordon inom deras fordonsmÀrken.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva lÀsutveckling och utveckling av lÀslust genom talbokslyssnande. En fallstudie pÄ en gymnasieelev med lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Svenska för gymnasieskolan.