YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen pÄ gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lÀrare kan pÄverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar Àven lÀrarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger pÄ ett strukturerat observationsschema, utförda i tvÄ olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lÀrarna. De tvÄ olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning Àr mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dÀmpad och osynlig stÀllning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprÀtthÄllas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lÀrare..

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ?a good society?,an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course inreligious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect onwhat a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analysetheir answers in relation to regulations and research.The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on whata good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by thecourse?s grading criteria is limited.

This thesis investigates young people's (16-21) preferences in reading through a surveyincluding interviews and questionnaires. The groups attitudes towards reading and libraries,their reading and library habits, and to what extent eight libraries had bought the preferredliterature were also examined.Some reports from the 80's were used to find the changes. The result shows that youngstersread and visit libraries somewhat more frequently. Trivial literature is not as dominant, moreteenage-books were read. Popular themes are love, history, reality, fantasy/sf, and detectivestories.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande pÄ skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framtrÀder indikerar att skolprestationer i mycket hög utstrÀckning Àr relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bÀttre i skolan Àn barn till lÄgutbildade och lÄginkomsttagare. Detta medför att storstadsomrÄdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrÄn sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar pÄ barns sprÄkliga skillnader utifrÄn sociala faktorer. HÀrutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrÄn Pierre Bourdieus arbete, nÄgot som Àr fundamentalt bl a för förstÄelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberÀkningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och sammanhang som fem lÀromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen Àmnar ocksÄ presentera bakomliggande faktorer till det ÀmnesinnehÄll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgÄngspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrÄn en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehÄllsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att lÀroboksförfattarna Àgnar minimal uppmÀrksamhet Ät kvinnorna nÀr det gÀller bild och textinnehÄll. Resultatet visar ocksÄ pÄ lÀroboksförfattarna brist pÄ kunskap att uppmÀrksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att lÀromedlen Àr genusmÀssigt bristfÀlliga..

I uppsatsen görs en lÀroboksanalys av samhÀllskunskapslÀroböcker frÄn 1970-tal och 2000-tal. Samtliga lÀroböcker som ingÄr i analysen vÀnder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen Àr hur arbetsmarknadens parter framstÀlls under 1970-talet, respektive under 2000-talet. FramstÀllningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhÀllsutvecklingen och till för tiden gÀllande styrdokument.  .

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working.This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues.The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities.The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilĂ€rare pĂ„ gymnasiet tar upp frĂ„gor om region och regional identitet i allmĂ€nhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att begreppet region anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning i undervisningen. Regional identitet anvĂ€nds dĂ€remot inte i lika stor utstrĂ€ckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar Ă€ven att pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om elevers vardag och hur de anvĂ€nder sig av den.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B pÄ gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus lÄg pÄ differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkÀt delades ut till eleverna dÀr de fick ange i vilken grad de instÀmde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. TvÄ enskilda faktorer kunde utlÀsas vara av klart större vikt för elevernas motivation Àn de övriga.

Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.