Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lÀrare i samhÀllskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lÀrarna anser om det friutrymme som den mÄl- och resultatstyrda skolans kursmÄl i samhÀllskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att stÀlla det faktum att kursmÄlen i samhÀllskunskap Àr abstrakta och dÀrmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvÀrdighet enligt lÀroplanen skall kunna garanteras över hela landet. UtifrÄn intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssÀtt, Äsikter och uppfattningar om kursmÄl, friutrymmet och likvÀrdighet skiljer sig Ät mellan lÀrare och skolor. Med hjÀlp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvÀrdighet kan vara problematisk att uppnÄ i en decentraliserat styrd skolverksamhet..

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ nyttan med matematiken och den gjordes som en jÀmförelse mellan tvÄ olika program. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀt för att fÄ reda pÄ omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. DÀrefter genomfördes elevintervjuer för att fÄ en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lÀrare kompletterade vÄr bakgrundsförstÄelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkÀtundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svÄrt att komma med exempel pÄ vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

AbstraktUppsatsen stödjer sig pÄ en kvalitativ undersökning som har sin utgÄngspunkt i tvÄ skildalÀroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra hur islamoch muslimer framstÀlls i lÀroböckerna, samt om ett maktperspektiv gÄr att urskilja. Sommetod anvÀnds diskursanalys dÀr lÀroböckernas text Àr utgÄngspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframstÀlls i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida LÀroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medlÀroböckernas framstÀllning av islam och muslimer.Nyckelord: lÀroböcker, islam, muslimer, orientalism.

Studien undersöker hur tvÄ lÀromedel för religionskunskap A pÄ gymnasiet förhÄller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom omrÄdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i lÀromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner fÄr negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lÀmnas omrÄdena helt dÀrhÀn. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i lÀromedlen snarare Àn i felaktig fakta.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare upplever mentorskapet och huruvida mentorskapet har betydelse för elevens lÀrande. För att ta reda pÄ detta utfördes en empirisk studie dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju gymnasielÀrare. Studien utfördes i en gymnasieskola i Norrbotten under hösten 2009. Resultatet visade att lÀrarna upplevde mentorskapet som nÄgot positivt, men pÄpekade brister i uppdraget. I studien framkom att lÀrarna delade upp mentorskapet i tre huvuddelar: omsorgsarbete, utvecklingssamtal och lÀrande.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktÀriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B Àr ett kÀrnÀmne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebÀr att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingÄr en större skriftlig uppgift dÀr ska eleverna skriva en text utifrÄn en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att vÀlja mellan.

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents.