Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Hur skulle samhÀllet se ut om vi inte hade en förestÀllning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÄn Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhÀllet disciplinerar sina medborgare. Detta innebÀr att vi i denna studie utgÄtt frÄn ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vÄrt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. VÄr undersökning har baserats pÄ lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt. Denna studie utgÄr dÀrmed frÄn ett lÀrarperspektiv.

Den hÀr studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsÀttningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. UtifrÄn teoretiska antaganden gÀllandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering pÄ lokal nivÄ. Metoden som anvÀnds Àr samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjÀlp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer pÄ lokal förvaltningsnivÄ Àr relativtsituationsberoende, avhÀngigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det rÄder en relativt bra förstÄelse pÄ lokal nivÄ för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen Àr hög i de lokala förvaltningarna..

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, pÄverkat elevers betyg och dÀrmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utstrÀckning beroende pÄ var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att sÄ kan ha skett stödjer jag mig pÄ den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med mÀnniskor i sÄ kallade mÀnniskobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förÀndringsprocesser i mÀnniskobehandlande organisationer som till exempel skolor Àr mycket svÄra att styra och kontroller dÄ bÄde elever, lÀrare och skolledning aktivt kommer att pÄverka förÀndringsarbetet pÄ olika sÀtt och dÀrmed Àven mÄluppfyllelsen. Dessutom mÄste en organisation som skolan verka i och förlita sig pÄ stöd frÄn den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket vÀl kan ta sig olika uttryck i omrÄden med olika lokala kulturer.I uppsatsen jÀmförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergÄngsfrekvens till vidare studier under Ären 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ?genomsnittsglesbygdskommunen? och i riket som helhet.

I uppsatsen skildrar gymnasieelever och gymnasielÀrare vid ett omvÄrdandsprogram sin skolvardag. Uppsatsens fundament utgörs av en omfÄngsrik empirisk undersökning frÀmst baserad pÄ ostrukturerade intervjuer. Intervjuerna kompletteras med observationer vilka ligger till grund för en miljöbeskrivning som visualiserar kontexten.En av slutsatserna Àr att varken elever eller lÀrare Àr tillfreds med rÄdande situation vilket innebÀr att samtliga efterfrÄgar förÀndring. Undersökningen visar ocksÄ att elever och lÀrare inte lierar sig med varandra i sin strÀvan efter en meningsfull skolvardag utan Àr benÀgna att skylla problemen pÄ varandra..

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

I denna studie undersöker vi tre musiklÀrares syn pÄ interpretation i en pop/rock-orienterad ensemblemiljö. Studien genomfördes med hjÀlp av tre kvalitativa forskningsintervjuer dÀr informanterna bestod av verksamma ensemblelÀrare i gymnasieskola samt högskola.Resultatet av studien visar att de intervjuade lÀrarna Àr eniga om att interpretation Àr viktigt, oavsett vilket instrument lÀrarna spelar eller vilken genrepraxis de följer. DÀremot skiljer sig metoderna Ät nÀr lÀrarna interpreterar beroende pÄ instrument och sammanhang. I resultatet reflekterar de intervjuade lÀrarna över vad interpretation innebÀr och beskriver olika tillvÀgagÄngssÀtt för att implementera detta i undervisningen..

In the curriculum from 2011 for Religion in Swedish Upper Secondary School, a new content has been added regarding the relationship between religion and science. The pupils are supposed to acquire a view of how the understanding of religion and science can express questions concerning creationism and evolution. The purpose of this study is to identify how this relation between religion and science is represented in textbooks for the subjects of Religion and Biology and how pupils are encouraged to reflect on and discuss this relationship. The method of this essay consists of a qualitative content analysis of textbooks from both Religion and Biology. The result of this study showed an overall multifaceted picture of the relation between religion and science..

Skolan i Sverige Àr till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige krÀver att det finns nationella kriterier pÄ vad utbildningen ska innehÄlla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsÀmnet finns en lÀroplan framtagen liksom mÄlsÀttningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lÀrare, elever och förÀldrar. Skolans uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för barn och ungdomar att vÀxa in i samhÀllet och ha vetskap om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att leva ett liv utifrÄn samhÀllets vÀrdegrund. PÄ lokal nivÄ vÀljs vilka lÀroböcker som ska anvÀndas.De tre undersökta böckerna Àr pÄ olika sÀtt lÀmpade för att kunna nÄ mÄlsÀttningen inom Àmnet religionskunskap A och B pÄ gymnasiet.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmÀnna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, Àr bristfÀllig. De svenska nÀringsrekommendationerna följs inte och dÄliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sÀtt att minska de kostrelaterade folkhÀlsosjukdomarna skulle kunna vara att förbÀttra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser pÄ gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hÀlsa att försvinna nÀr den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn pÄ sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer anvÀndes som metod och sex kvinnliga elever frÄn fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade lÀst en lokal kostkurs pÄ gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dÄliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda pÄ matematiklÀrares och lÀroböckers syn pÄ bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger pÄ fem intervjuer och dokumentanalyser pÄ utvalda böcker ur tvÄ vanligt förekommande lÀroboksserier som informanterna i undersökningen anvÀnder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis Àr nÄgot viktigt men att det lÀggs ner mycket mindre tid pÄ bevis och bevisföring pÄ ?svagare? elever Àn pÄ ?starkare? elever. Det visade sig ocksÄ att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lÀttare Àn i de som anses vara svÄrare.

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..

Studien undersöker elevers och lÀrares uppfattning av ansvarstagandet vid inlÀrningen avmoderna sprÄk pÄ gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dÄliga lÀxlÀsning,fokusering pÄ betyg i stÀllet fÄr kunskap, taktikval och lustval av moderna sprÄk, studeras itvÄ intervjugrupper. en med lÀrare och en med elever. Studiens fokus ligger pÄ att med hjÀlpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de bÄda grupperna talar i samt attfÄrsöka fÄrstÄ uppkomsten av det aktuella tillstÄndet i skolan. Medan eleverna gÀrna serlÀraren som ansvarig fÄr deras lÀrande menar lÀrarna att det till stor del Àr konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig pÄ elevens attityd till inlÀrning och kunskap..

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.