In the autumn of 2012 a debate started in Swedish media about racial stereotypes and content in children's literature. Some voices wanted to weed out titles such as Tintin i Kongo (Tintin in the Congo) and the character Lilla hjÀrtat from Liten SkÀr och alla Brokiga (Little Pink & Brokiga), while others claimed that it was against our freedom of speech. In this essay I intend to interview librarians to find out if and how the debate has affected their work with purchase and weeding. I will also analyze their purchase policy to find out if it mentions racism and how the policies are applied in practice. As theory I'm using Strömbergs theory regarding three aspects of racism and Klassons theory about three different kinds of librarian roles.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr hÄllbar utveckling och barns lÀrande om vÄr miljö. Vi har valt att anvÀnda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan. Arbetet innehÄller tvÄ produkter som Àr skapade för att anvÀndas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna bestÄr av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befÀster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet Àr att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vÄr gemensamma miljö.

Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

The aim of this study is to analyse how children?s literature for ages 6 ? 8 is adapted to pupils with reading difficulties. The material used for analysis in this study is six children?s books, examining some of the criteria by which a text is classified as easy-to-read. The result of the analysis shows that there is a possibility for pupils with reading difficulties to read something other than easy-to-read literature if it is carefully selected.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Forskning inom utbildning för hÄllbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de tvÄ forskningsfÀlten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att öka förstÄelsen för hur barnlitteratur kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrÄn ett ekokritisk perspektiv med fokus pÄ relationen mellan mÀnniska och natur samt vilken syn pÄ naturen som förekommer i texterna. TvÄ kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterÀra böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits pÄ översvÀmningar och torka dÄ dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de kÀnslor som kan uppkomma vid exempelvis översvÀmningar, torka och hetta.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som Àr vanligt förekommande i den förskola som ingÄr i studien. UtifrÄn ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, Älder, klass, etnicitet och funktionsnedsÀttning i den valda barnlitteraturen. Detta har Àven gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mÄngfald av karaktÀrer, eller ifall makt tillskrivs karaktÀrer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha pÄ förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktÀrer som bÄde följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut pÄ tre förskolor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den vÀg som jag inriktat mig pÄ Àr pedagoger pÄ förskolor som Àr verksamma som lÀsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de pÄverkar urvalet av böcker som finns för barnen pÄ förskolan. Genom att undersöka vÀgen som litteraturen tar innan den hamnar pÄ förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen.

Det hÀr examensarbetet syftar till att titta nÀrmare pÄ de bilder av förskollÀrare som framtrÀder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebÀr att förskollÀraren pÄverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskollÀraren som kommuniceras pÄ olika arenor i samhÀllet. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollÀrarens uppdrag förstÄs av politiker, förÀldrar, allmÀnheten, barnen och yrkesutövarna sjÀlva. En diskursanalytisk syn pÄ sprÄket som den yttre ramen för vÄra tankar och vÄra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri bestÄr av sju böcker riktade till barn i förskoleÄldern och dessa böcker analyserades med hjÀlp av verktyg tillhandahÄllna av analysmetoden visuell textanalys.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur död och sorg framstÀlls i barnlitteratur samt hur innehÄllet i barnböckerna överensstÀmmer med den teori och forskning som finns inom beteendevetenskaperna kring barns sorg. UtifrÄn syftet har vi stÀllt frÄgorna: Vilka reaktioner Àr vanliga hos barn nÀr en förÀlder avlider och hur kan det visa sig i barnlitteratur (om död och sorg)? Vilka teman kring död och sorg framstÀlls i barnböckerna? Hur bör man som vuxen bemöta barn i sorg?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ innehÄllsanalys som metod. Vi har analyserat barnlitteraturen med hjÀlp av olika teman, tidigare forskning och tvÄ teorier; anknytningsteori och copingteori.Tidigare forskning visar vikten av att prata med barn om de tankar och kÀnslor som vÀcks i samband med en nÀra anhörigs död. Barn behöver fÄ saklig information som Àr anpassad till deras mognadsnivÄ.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frÄgestÀllningarna Àr: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen pÄ förskolan??. Denna var en av de viktigaste frÄgan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag tvÄ till som jag utgÄr frÄn ?Varför anvÀnder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "PannkakstÄrtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och anvÀndes i ett undervisningsförsök i Ärskurs tvÄ med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsomrÄdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsomrÄdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och lÀste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svÄrt att relatera och förstÄ att det var matematik vi hade arbetat med.

Den hÀr uppsatsen presenterar en litterÀr analys av boken Al-malja?,skriven av den libanesiske författaren Sam?? Idr?s och utgiven Är 2005. Jag menar attAl-malja? skiljer sig frÄn det som man hittills kunnat kalla normen för arabiskbarnlitteratur, dÄ den inte tycks passa in i nÄgon av de kategorier som majoriteten av deövriga böckerna i genren kan delas in i. I min analys av boken diskuterar jag bokens sprÄk,anlÀgger ett genusperspektiv, berör humorn samt belyser bokens underliggande budskap.Jag vill hÀvda att Al-malja? pÄ mÄnga sÀtt Àr en modern bok som vÀnder sig till en nygeneration lÀsare, dÀr författarens medvetna förhÄllningssÀtt ? att underhÄlla snarare Àn attenbart undervisa ? Àr bokens styrka.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur synen pÄ barn reflekteras genombarnlitteratur frÄn Ären 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), KÀnner du Pippi LÄngstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fÄrskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berÀttarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: Hur framstÀllsbarnkaraktÀrerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn pÄ barn gestaltas genom dessakaraktÀrer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn pÄ barnutan barnkaraktÀrerna framstÀlls pÄ flera olika sÀtt.