The aim of this Master?s thesis is to examine how opinions and values are expressed in BTJ?s reviews of children?s literature. According to debates reviewed and interviewed librarians, many consider BTJ to be too directing when it comes to the libraries? purchases of books. Therefore I find it important to study how the reviews are written.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ om och hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i sitt genusarbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod, vilket vi ansÄg vara lÀmpligt för att fÄ reda pÄ förskollÀrarens tankar och dÀrmed kunna fÄ en förstÄelse för deras arbetssÀtt med barnboken. Sex förskollÀrare intervjuades och resultatet har visat att alla informanter anser att genus Àr en viktig frÄga samt att genus handlar om ens förhÄllningssÀtt gentemot barnen. Alla anvÀnde barnboken i sitt vardagliga arbete, dock pÄ olika sÀtt men ur ett genusperspektiv. Vissa bytte ut huvudrollsinnehavaren i boken medan vissa lÀste boken som den var och efterÄt reflekterade tillsammans med barnen.

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan pÄ barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning dÄ syftet var att se vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollÀrare i tvÄ olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vÄr analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollÀrares förhÄllningssÀtt till genus Àr viktigt för utvecklandet av barns vÀrderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sÀtt att överföra dessa vÀrderingar pÄ.

Specialarbete, 15 högskolepoÀngSV 1301, svenska sprÄket, fördjupningskursVT 2011Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Hans Landqvist.

Litteraturen har genom alla tider Äterspeglat sin tids samhÀlle och vÀrderingar. FÄ sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur pÄverkar barns uppfattning om kön och könsroller. DÀremot finns flera teorier kring hur och om barn fÄr sin könsuppfattning och sedermera ocksÄ tar pÄ sig könsroller. Det har Àven bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen Àr könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sÄdana studier vÀckt frÄgan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte Àr lika könsstereotyp.Den hÀr uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur Àr lika könsstereotyp som Àldre litteratur, eller om de frÄngÄr de traditionella könsrollerna. UtifrÄn en utgivningslista har sammanlagt Ätta bilderböcker valts ut, och dÀrefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjÀlp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista.Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utstrÀckning tenderar att vara könsstereotyp.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger pĂ„ tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att fĂ„ en insyn i hur pedagoger tĂ€nker kring frĂ„gan, om de anvĂ€nder sig av nĂ„gon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna Ă€r lĂ„g. Man ser sig som öppen nĂ€r det gĂ€ller mĂ€nniskor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med omrĂ„det nĂ€r man inte har nĂ„got barn som har samkönade förĂ€ldrar. Vad gĂ€ller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig pĂ„ böcker som bryter mot normer, och endast ett fĂ„tal har kommit ut pĂ„ nĂ„got större, mer allmĂ€nt, förlag.       Slutsatsen Ă€r att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska fĂ„ en förstĂ„else för vad heteronormen innebĂ€r, och varför man bör arbeta med det tidigt, dĂ„ den saknas i bĂ„de lĂ€rarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister TutnÀsa, Vilken fulltrÀff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers? personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning LÀsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av lÀsförstÄelse, lÀsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt var ett kulturellt förhÄllningsÀtt till lÀrande dÀr dialog och samspel har stor betydelse. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares förhÄllningssÀtt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur anvÀndandet av barnlitteratur kan gÄ till i förskolans planerade aktiviteter för att frÀmja barns empati. UtifrÄn att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn fÄr tillgÄng till Àr det ocksÄ intressant att undersöka vilka böcker förskollÀrare vÀljer att anvÀnda samt varför.FrÄgestÀllningar De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att frÀmja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgÄr frÄn den kvalitativa metoden intervju dÀr fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollÀrarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollÀrarna i studien ofta anvÀnder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det Àr pÄ förskolorna ocksÄ vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt mÄlningar barn gör i relation till böcker.

In this exam paper, a text analysis has been conducted in the context of ethnicity, examining the most popular library books borrowed by children between the ages of 9-12 years old. The bookshave been selected at two different libraries, located in two different socioeconomic areas. The aim is to examine whether ethnicity plays a role in the choice and content of literature in the two areas. The analysis takes into account class, sex and gender, all of which combine in the context of ethnicity. The framework within which I have based my questions are; In the context of ethnicity, is there a difference in the content of the most borrowed children's books at the two libraries located in areas of diverse socioeconomic background, is the choice of literature affected by the area in which library visitors live and is the content of the most borrowed books specific to what children is each particular area can identify with ? Having analysed the most popular books at both libraries, it has been concluded that there are differences in the two areas when it comes to children's choice of literature.

Vi har ett samhÀlle och en skola som genomsyras av en strÀvan efter jÀmstÀlldhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning pÄ flickors och pojkars lika förutsÀttningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolÄren Àr mycket fokus pÄ lÀsning och lÀskunnighet. Men vad Àr det dÄ eleverna lÀser och vad speglar texterna utifrÄn vÄr strÀvan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Syftet med detta arbete Àr att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioÄrsperiod, undersöka hur karaktÀrerna och relationer har framstÀlls. Kan man se ett mönster nÀr det gÀller genus i bilderböckerna för barn och pÄ sÄ sÀtt förstÄ, vad dessa böcker förmedlar, angÄende kön och genus? Kan en förÀndring över tid ses, hur kan denna i sÄdana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehÄll djupanalyserades med fokus pÄ genus. Valet av böcker var baserat pÄ uppgifter frÄn bibliotekets efterfrÄgan samt uppgifter frÄn förskoleavdelningarna pÄ en mellansvensk förskola.I större delen av den Àldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och mÀn. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur nÄgra förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jÀmstÀlldhet i barnlitteratur med inriktning pÄ skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var Àven att fÄ en inblick i nÄgra pedagogers arbetssÀtt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi lÀst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i Ätta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken Àr enligt författaren att göra barnen uppmÀrksamma pÄ de könsbundna skillnader som pÄverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med tvÄ förskolepedagoger.

Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton..

Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.