Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att göra en kartlÀggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till nÄgra förÀndringar i styrelsens storlek och sammansÀttning. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare gjorda amerikanska studier Àmnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, Àr att vÀnta pÄ svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan pÄverka svenska styrelsesammansÀttningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför nÄgot nytt, eller endast Àr en överflödig handling för att reglera nÄgot som redan regleras. Metod: Undersökningen Àr en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att fÄ in data som Àr vÀl underbyggd och representerar studien pÄ bÀsta sÀtt har bÄde en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.

This study was a final thesis, for the bachelor program in civil engineering at theUniversity of Uppsala, which was made on behalf of Riksbyggen in Uppsala. Acomparative study of two stain renovation methods; tradition pipe replacement andrelining was done with an environmental perspective. A simplified life cycleassessment (LCA) was done according to the International Organization ofStandardization (ISO) with the LCA tool Eco-indicator 99, in order to be estimate theimpact on the environment. LCA is a method that follows a product or a system?from the cradle to the grave?, which means that all the environmental impact over alifetime is considered.The work was executed by using a stairway with nine apartments in a house called?Uppsala Hus 9? as a reference object, which was provided by Riksbyggen.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgrÀnser Àr det viktigt att ha en god förstÄelse för vad som skiljer lÀndernas kulturer Ät. Det Àr dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nÄ fram med det tilltÀnkta budskapet. Med utformning menas pÄ vilket sÀtt en reklam Àr presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förstÄelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrÄn det stÀllt oss frÄgan: Hur bör reklam utformas med hÀnsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frÄgan har olika kulturforskares studier jÀmförts för att fÄ en förstÄelse för dansk och svensk kultur.

The aim of this Master?s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever, klasslÀrare och modersmÄlslÀrare tycker om modersmÄlsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen Àr att ta del av lÀrarnas Äsikter kring vilken betydelse modersmÄlsundervisningen har för andrasprÄksinlÀrningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv instÀllning kring Àmnet dÀrför var mÄlet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. HÀrigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla bÄde frÄgor och svar.

Med denna rapport vill vi försöka ge en insyn i varför svensk polisuniform idag ser ut som den gör. Vilka positiva och negativa aspekter finns i och med dagens polisuniform? Syftet med rapporten Àr att försöka klargöra den problematik samt de möjligheter som den uniformerade polismannen/kvinnan idag kan stöta pÄ. Vi har avgrÀnsat arbetet till att endast handla om svenska polisers uniform, den uniform som ordningspolisen i yttre tjÀnst idag arbetar i. Etniska frÄgor eller genusperspektivet lÀmnas Ät nÄgon annan att diskutera.

Tidigare forskning har koncentrerat sig pÄ hur man korrigerar sina Äsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istÀllet valt att se om det finns nÄgon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i nÀrvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utlÀndsk). I studien deltog 120 personer frÄn Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda förÀldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i nÀrvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utlÀndsk". En accountability-manipulation ingick Àven i studien dÄ hÀlften av deltagarna i de bÄda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

SymbioCity - Sustainability by Sweden Àr ett registrerat varumÀrke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av ExportrÄdet pÄ uppdrag av regeringen. Konceptet och varumÀrket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikomrÄdet och dÀrmed underlÀtta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling. Konceptet har tillÀmpats i flera lÀnder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primÀrdata i form av telefonintervjuer och enkÀter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvÀrdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förstÄelse om statligt exportfrÀmjande insatser. UtifrÄn frÄgestÀllningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde mÄlen.De flesta representanter hade en positiv instÀllning och ansÄg att satsningen var ett bra sÀtt för att lÀgga en grund till framtida samarbete och export.