Är Svensk Kod för Bolagsstyrning nödvändig?
StyrelsesammansättningBolagsstyrningOberoendeKodManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till några förändringar i styrelsens storlek och sammansättning. Med utgångspunkt från tidigare gjorda amerikanska studier ämnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, är att vänta på svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan påverka svenska styrelsesammansättningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför något nytt, eller endast är en överflödig handling för att reglera något som redan regleras. Metod: Undersökningen är en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att få in data som är väl underbyggd och representerar studien på bästa sätt har både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts. Resultat: Data från studien visar att det inte har skett några signifikanta förändringar i styrelsen avseende storlek och sammansättning från 2004 till 2005 då koden introducerades. Slutsats: Det finns mycket som tyder på att utländska regleringar har spelat en roll i svensk bolagsstyrnings utveckling. Kodens funktion idag är främst att skapa förtroende för de svenska storföretagen, och utifrån den aspekten fyller koden en viss funktion. Eftersom det inte går att visa på om koden tillför något nytt så blir dess funktion tveksam. Med stöd från viss del ur det kvalitativa materialet så finns det belägg för att säga att koden kommer att påverka framtida utformning gällande storlek och sammansättning. Detta påstående är betydligt mer tveksamt utifrån övrig empiri som snarare tyder på att de förändringar som kommer med en kod redan har skett som ett resultat av andra regleringar.