Bakgrunden till den hÀr uppsatsen finns att hitta i min nÄgot idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av vÄldsbrottsofferdiskursen.Jag anvÀnde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys dÄ jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser frÄn Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen lÄg pÄ den lingvistiska nivÄn i texten, det vill sÀga pÄ ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men Àven pÄ de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en vÄldsbrottsofferdiskurs vÀrd att tala om i svensk nyhetspress, den Àr alltid underordnad könsdiskursen och Äldersdiskursen. Det finns inga vÄldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara mÀn och kvinnor i olika Äldrar som blir utsatta för brott.

VÄr uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.VÄr frÄgestÀllning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har Àven försökt ringa in vÄra informanters syn pÄ skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".UtifrÄn 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika bestÄndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel dÀr vi behandlar konstruktivismens utgÄngspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del tvÄ som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstÄ och förklara vÄra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vÄr undersökning blev att vissa aspekter Äterkom som viktiga nÀr vÄra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig pÄ.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svĂ„righeter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svĂ„righeter i sĂ„ fall kan vara. Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som till stor del grundas pĂ„ semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har frĂ€mst tvĂ„ teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivĂ„er.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of VÀxjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of VÀxjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvĂ€llstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehĂ„ller spĂ„r av nationalism. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, förestĂ€llda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad bestĂ„r av en typ av vĂ€rnande om det svenska och till och med nationalism som pĂ„ andra platser i samhĂ€llet skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmĂ€n och tyskar för att stĂ€rka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, Ă€r vanligt förekommande.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer. Metod: S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.

Detta arbete har sin utgÄngspunkt i Strategi 2020, som Àr en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, dÀr visionen Àr att fördubbla omsÀttningen av svensk turism pÄ 10 Är. Strategiarbetet gÄr ut pÄ att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de mÄlgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagslÀget inte finns nÄgra satsningar pÄ att förbÀttra det svenska vÀrdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men Àven för att nÄ det utsatta mÄlet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man pÄ sikt kan förbÀttra det svenska vÀrdskapet genom att arbeta med barn som Àr mellan sex och tolv Är gamla. Jag har tittat pÄ olika framgÄngsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma Äldersgrupp för att fÄ inspiration till hur ett vÀrdskapsarbete skulle kunna se ut.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats lÀnge genom historien. Patienter med homosexuell lÀggning kan vÄrdpersonal och vÄrdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvÄrd, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr associerade med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna Àr etiskt granskade och har Àven kvalitetsgranskats utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning. Faktorerna pÄverkar bÄde positivt och negativt pÄ attityderna.

Den hÀr uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmÀrksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars Ären 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks Àr Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan SnÀllposten och VÀsterbottens-Kuriren för ett rikstÀckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvÀrderingsteori för att förstÄ utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehÄllsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fÄtt en normaliserad stÀllning i dagspressens nyhetsvÀrdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsÀttningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förÀndrats sedan Är 1978. I vÄr samtid tycks det nÀrmast omöjligt att inte uppmÀrksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet Är 1978. Detta sÀtter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förvÀntningar pÄ medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som Àr möjligt att sÀga eller inte sÀga i sÀrskilda sammanhang.

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem dÄ mÄnga stater saknar lagstiftning som möjliggör en ÀndamÄlsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trÀdde rÄdets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mÄl att sÀkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ÀndamÄlsenligt samordna de ÄtgÀrder som vidtas vid ett grÀnsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framstÀllning Àr att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebÀr gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

Syftet med arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. UtifrÄn tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av Ätta stycken lÄttexter frÄn vÀlkÀnda artister pÄ den svenska scenen. Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons pÄstÄende att ?nÄgon berÀttar nÄgot för nÄgon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berÀttelsen och har en tradition av att behandla politiska frÄgor.

Patientdelaktighet i vÄrden har visat sig resultera i förbÀttrade behandlingsresultat och ökad tillfredsstÀllelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hÀlso- och sjukvÄrden kan sjuksköterskan fÄ en fördjupad insikt i patientens livsvÀrld och förbÀttrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bÀttre förutsÀttningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Metoden var en litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rÀttigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, frÄn att de passerar EU:s yttre grÀns fram till att de erhÄller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen Àr gjord i samarbete med Unicef Sverige och bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en rÀttslig analys som syftar till att undersöka hur rÀttigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rÀtt. Den andra delen bestÄr av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende pÄ HVB-hem runt om i Sverige. Med utgÄngspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utstrÀckning deras, i barnkonventionen stadgade, rÀttigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.