SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa i relation till kön och nÀr pÄ Äret elever Àr födda, samt om eventuella förÀndringar över tid gÄr att utlÀsa.FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa för elever födda tidigt pÄ Äret respektive sent pÄ Äret? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa mellan könen? 3.

Studien handlar om hur elever uppfattar illustrationer i lÀroböcker och hur deras förstÄelse eventuellt pÄverkar vilken typ av bilder de föredrar. För att fÄ reda pÄ vad elever i Ärskurs nio tycker Àr en bra illustration av vÀxthuseffekten gjordes intervjuer pÄ fyra olika skolor.Eleverna ombads berÀtta vad de visste om vÀxthuseffekten innan de fick vÀlja ut den bÀsta av sex olika bilder. Eleverna svarade ocksÄ pÄ vad som var bra med bilderna och vad som inte var bra med bilderna. De skulle ocksÄ förklara vÀxthuseffekten utifrÄn den bild de valt som bÀst.Resultatet visar att oavsett elevernas förkunskaper vill de ha en vÀlritad, avancerad bild med förklarande text i bilden och pilar som visar vad som hÀnder. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna har svÄrt att skilja mellan ozonlagrets och vÀxthuseffektens betydelse..

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlÀgga vilka mekanismer som styr lösligheten av sÀllsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan KÀllfallsfÀltet i VÀstmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring Àr den frÀmsta processen som styr pH i anrikningssanden, och dÀrmed ocksÄ indirekt REEs löslighet. DÀremot Àr sulfidvittring ingen kÀlla till REE i sig dÄ Àmnena inte föreligger sulfidbundna, nÄgot som oxiderat tillgÀnglighetstest NT ENVIR 006 visade.

Syftet med detta arbete Àr att skapa en applikation som ska hjÀlpa och gynna Sunnerbogymnasiet nÀr det gÀller att locka till sig elever som gÄr pÄ högstadiet. För att göra detta har gruppen anvÀnt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för mÄlgruppen. För att fÄ fram vad som kan locka elever till att anvÀnda applikationen utfördes enkÀtundersökningar pÄ mÄlgruppen som Àr elever i Ärskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehÄlla för att locka till sig elever. Med hjÀlp utav intervjuerna som utfördes pÄ elever som gÄr pÄ Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansÄg vara populÀrast pÄ skolan.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

FÀrska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhÄllande till övriga vÀrldens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer Àn andra. Detta fick oss att fundera över om lÀrstilsmetodiken kunde tillföra nÄgot till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar dÀr undervisningen matchat elevernas lÀrstilar har elevernas resultat anmÀrkningsvÀrt förbÀttrats VÄr studie har dÀrför ett huvudspÄr - lÀrarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda pÄ hur lÀrare undervisar i matematik och hur de tÀnker sig nÄ alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lÀrare i Är 1-3.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklÀrare och ett antal elever med bosniska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk hade för instÀllning vid inlÀrning av moderna sprÄk, i det hÀr fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lÀrarintervjuer, utförde skriftliga enkÀter med elva elever samt djupintervjuade tvÄ elever. De intervjuade lÀrarna ansÄg att modersmÄlsundervisningen var av en vÀsentlig grund för vidare utveckling av andra sprÄk, medan de intervjuade eleverna hittade den bÀsta kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska sprÄket bÀst. Innan vi pÄbörjade vÄr undersökning var vi av den Äsikten att bosniska elever skulle anvÀnda sig av modersmÄlet i tyskundervisningen, men vÄr undersökning visade att det var det svenska sprÄket som underlÀttade för de hÀr eleverna vid inlÀrningen av det tyska sprÄket..

Enligt tidigare studier frĂ„n (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev pĂ„ fordons/transportprogrammet inte fĂ„r nĂ„got slutbetyg med grundlĂ€ggande behörigheter. Varför Ă€r det sĂ„? Är det skolans fel, eller Ă€r det eleverna som Ă€r dĂ„ligt motiverade? Jag vill dĂ€rför försöka ta reda pĂ„ varför elever vĂ€ljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda pĂ„ varför det Ă€r sĂ„ fĂ„ flickor som söker till transportprogrammet. Jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra vĂ€ldigt bra, och som Ă€r mest kvalitativa för just min undersökning. Det Ă€r enkĂ€tmetoden och intervjumetoden.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

Denna rapport följer upp elevers betyg frÄn grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra SmÄland. Det frÀmsta syftet Àr att fÄ en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgÄr frÄn elever, som med nÄgra fÄ undantag, Àr födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan Är 2004-2006. Resultatet frÄn studien visar pÄ att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut dÄ eleverna kommer upp i gymnasiet..

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Syfte: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 1 skapar multimodala berÀttelser med hjÀlp av digitala verktyg, i detta fall lÀsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kombinerar elever olika teckenvÀrldar i digitalt berÀttande?Vilken betydelse har bilden i berÀttelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrÄn ett sprÄkutvecklande synsÀtt utifrÄn omrÄdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju anvÀnts som metod.Resultat: Studien kunde pÄvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva lÀsare och val av teckenvÀrldar. Studien visade Àven att bilden har en central plats dÄ elever i Ärskurs arbetar med digitalt berÀttande..

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

SammanstÀllningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever fÄr genomgÄ utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lÀrare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. TvÄ olika webenkÀter fördelades pÄ 71 respondenter. EnkÀterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlÀnda till en ny skola.