Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhÄllande elever i skolÄr 6 & 9 har till skolÀmnet kemi. Vi anvÀnde oss av enkÀter för att genomföra vÄr studie, för att vi ansÄg att det var mest lÀmpligt för vÄrt syfte. Vi gjorde en totalundersökning pÄ tre skolor i PiteÄ kommun, dÀr alla elever i skolÄr 6 & 9 ingick. Vi fann att elever Àr positiva till att lÀra sig kemi innan de börjar skolÄr 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det Àr bland annat svÄrförstÄdd litteratur, pÄverkan utifrÄn, lÀrarens oförmÄga till lyhördhet gentemot eleverna samt olÀmpligt sprÄkbruk.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.

Undersökningen syftade till att pÄvisa karaktÀren och den teoretiska lÀrandepotentialen hos samtal mellan lÀrare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen pÄ gymnasiet. DÀrtill var syftet att problematisera resultatet utifrÄn lÀrarnas syn pÄ sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lÀrande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfÀllen, intervjuer av fem lÀrare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfÀllena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrÄn uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhÄllningssÀtt. Resultatet pÄvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfÀllena.

Syftet med arbetet var att belysa hur lÀrare arbetar förebyggande mot lÀssvÄrigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lÀssvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat fem lÀrare som arbetar pÄ lÄgstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder sig av varierande arbetssÀtt och material till elever i lÀssvÄrigheter. MÄnga lÀrare tar hjÀlp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lÀssvÄrigheter. Vidare visade undersökningen att lÀrarna anvÀnder sig av LUS- lÀsutvecklingsschemat för att kontinuerligt följa upp elevernas lÀsutveckling och med hjÀlp av detta schema kan de sÀtta in hjÀlp vid rÀtt tillfÀlle.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del Àter nÄgot annat istÀllet andra Àter inget alls. Syftet med undersökningen Àr att studera lunchvanorna hos elever i Ärskurs nio i GöteborgsomrÄdet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 148 elever frÄn Ätta olika klasser. EnkÀterna kompletterades av tvÄ parintervjuer och en gruppintervju för att fÄ utförligare information.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Syftet med undersökningen var stt se om den grafritande minirÀknaren bidrar till en ökad förstÄelse för matematik och om denna ökade förstÄelsen kan pÄverka elevers attityd till matematikÀmnet.Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi studerat vad attityder och uppfattningar beror pÄ, vilka attityder som finns hos bÄde lÀrare och elever idag. Vi har dessutom studerat lÀroplaner för att se vad de sÀger om tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Genom att ta del av tidigare forskning inom omrÄdet har vi fÄtt en bild av de olika forskningsresultat som tidigare framkommit. Bland annat att matematiken i skolan uppfattas olika av elever och lÀrare. LÀrarna framhÀver problemlösning, förstÄelse och det logiska tÀnkandet, medan elever inte nÀmner de tvÄ sistnÀmda utan fokuserar pÄ det logiska tÀnkandet, medan elever inte nÀmer de tvÄ sistnÀmda utan fokuserar pÄ att matematik Àr mest rÀkning, regler och formler.VÄr undersökning bestod av intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasiskola.