Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn ett sprÄksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula sprÄket i skolan. Informanterna Àr elever och vuxna som Àr verksamma inom Ärskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkÀter som metod, dÀr 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar Àven till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och Ärskurserna samt elever jÀmfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula sprÄket varierar beroende pÄ just kön och vilken Ärskurs de tillhör.

Syftet med studien Àr att utröna hur viktig fotosyntesen Àr nÀr elever beskriver ett ekosystem. I dagens undervisning lÀggs det mycket tid pÄ att eleverna ska lÀra sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svÄrt att förstÄ fotosyntesen, och vi vill med vÄr studie undersöka om det finns en koppling mellan förstÄelse av fotosyntesen och anvÀndningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid tvÄ tillfÀllen. Vid det första tillfÀllet fick eleverna svara pÄ frÄgor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfÀllet beskrev de ekologin i ett akvarie.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

BokslukartÀvlingen har genomförts i GÀvle Kommuns grundskolor sedan Är 2002. Den vÀnder sig till elever i skolÄr 3-4 och den gÄr ut pÄ att tÀvla i lÀsning mot sig sjÀlv, andra elever och andra klasser/skolor. TÀvlingen pÄgÄr under sex mÄnader, det vill sÀga större delen av lÀsÄret och dÀr syftet Àr att försöka fÄ alla eleverna att kÀnna lÀslust. Denna studie bestÄr av en undersökning om vad eleverna tycker om BokslukartÀvlingen och den lÀsning som ett deltagande innebÀr. Det har varit intressant och viktigt dÄ större delen av eleverna inom GÀvle Kommun deltar, mellan 1400-1500 elever varje Är.För att undersöka vad eleverna tycker om Bokslukaren och dess lÀsning har enkÀter som elever svarat pÄ, som ursprungligen varit underlag i en magisteruppsats Bokslukaren 2006/07- En utvÀrdering av ett lÀsfrÀmjande projekt i GÀvles grundskolor, analyserats utifrÄn ett didaktiskt perspektiv.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Sammanfattning Varje dag landar det fler och fler nyanlÀnda barn till skolor i Sverige frÄn olika delar av vÀrlden och med dessa barn medföljer olika upplevelser som dÀrför behöver ett sÀrskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att fÄ en lugn start för livet i det nya landet. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslÀrare ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlÀnda elever i förberedelseklass och vad det Àr man ska ta hÀnsyn till nÀr man arbetar i förberedelseklasser. Med hjÀlp av intervjuerna fick jag fram lÀrarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlÀnda elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jÀmförelse med tidigare forskning inom Àmnet.   Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svÄrigheter och gÄr genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar Àven att lÀrare som arbetar med nyanlÀnda elever bör vara medvetna om elevers svÄrigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlÀnda elever.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undervisning drivs nÀr man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn pÄ hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om klassrumsmiljön pÄ skolan spelar en sÀrskild stor roll för elever med autism. De frÄgestÀllningar som vi har anvÀnt oss av Àr: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger pÄ tvÄ kvalitativa metoder. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien Àr att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda pÄ genom att besvara följande frÄgestÀllningar: Vad Àr stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt Àr psykosomatiska symptom hos elever?Metod:Undersökningen Àr en studie som utförts med hjÀlp av enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor pÄ det SamhÀllsvetenskapliga programmet Är 3 dÀr 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32.

Syftet med min undersökning var att studera hur textillÀrare arbetar för att stÀrka elevers ansvarstagande för sin inlÀrning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med att fÄ elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. NÄgra av frÄgestÀllningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? TillÄts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i sÄ fall hur? Metoder som anvÀnds har varit kvalitativa intervjuer med sex textillÀrare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio ? femton vid de olika observationstillfÀllena.

Abstrakt Syfte Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om bollsporternas roll i idrottsundervisningen och studera dess relation till skolbetygen. Metod Datainsamlingen gjordes i form av en enkÀtundersökning som riktade sig elever i Ärskurs 9. Undersökningen genomfördes pÄ tre skolor i tre olika kommuner. PÄ varje skola deltog tvÄ klasser. Totalt medverkade 127 elever i Ärskurs 9, varav cirka 56 procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 procent var flickor. Resultat Resultaten visade att 35,4 procent av eleverna var aktiva i minst en bollsportsförening och 64,6 procent var inte aktiva i en bollsportsförening.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av en fallstudie undersöka hur Àmnet Idrott & HÀlsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsÀttningar som gÄr pÄ ett Rh-gymnasium. Fallstudien Àr uppdelad i tre delstudier som med hjÀlp av tre forskningsfrÄgor undersöker hur elever kan uppleva Àmnet Idrott & HÀlsa, hur lÀrare i Idrott & HÀlsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsÀttningar och hur styrdokument reglerar Àmnet Idrott & HÀlsa. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrande sker i samspel mellan mÀnniskor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt pÄ varje individs utvecklande och lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet har det dÀrmed varit nödvÀndigt att göra en kontextanalys pÄ Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjÀlp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att Àmnet Idrott & HÀlsa kan anpassas till elever med funktionsnedsÀttningar genom att nivÄanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsÀttningar och behov.