Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna stÄr i relation till deras uppfattning om hÄllbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrÀtten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lÀrarens undervisning, men Àven den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det Àr elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden anvÀnts. Kvalitativa intervjuer har hÄllits med sju elever i Är sex samt den undervisande lÀraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som nÄgot som Àr hotat i sig.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ nÄgot om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjÀlp elever fÄr. Vi sökte svar utifrÄn sex frÄgestÀllningar som berör om elever med dyslexidiagnos fÄr mer och/eller annorlunda hjÀlp Àn de utan, om det Àr eleverna med de största lÀs- och skrivsvÄrigheterna som har diagnos,om hjÀlpen gÄr till de elever som behöver den bÀst och om förÀldrars möjlighet att pÄverka. En enkÀtundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i tvÄ olika kommuner och dessa jÀmfördes sedan med varandra. Resultatet visade att mÄnga pedagoger ansÄg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjÀlp Àn de utan.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Detta arbete handlar om hur lÀs- och skrivinlÀrningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar lÀs- och skrivsvÄrigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lÄgstadiet. VÄrt resultat visar att individanpassning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallÀrare eller specialpedagog..

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med denna studie Àr att beskriva olika elevers syn pÄ muntlig kompetens utifrÄn deras sjÀlvbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgÄngspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strÀvar efter att förstÄ hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig Ät mellan olika elever. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och Ätta semistrukturerade intervjuer med elever frÄn handelsprogrammet i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. I intervjusvaren gÄr det att relatera elevers syn pÄ muntlig kompetens frÀmst till tryggheten i klassrummet och hos dem sjÀlva, möjligheterna att öva in en muntlig sÀkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att fÄ kunskap om hur de kan utvecklas till en bÀttre talare..

Vi Àr tvÄ studerande som lÀser till lÀrare pÄ Högskolan Kristianstad. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur gymnasieelever upplever sin lÀrandesituation i svenskundervisningen. VÄr forskningsfrÄga Àr: Hur upplever elever att lÀrarna möter elevernas förutsÀttningar för lÀrande? Vi har baserat vÄra antagande om inlÀrning pÄ Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlÀrningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har Àven diskuterat hur mÀnniskor lÀr utifrÄn Pramling, Marton och Booth, SÀljö samt Dysthe.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..