Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fÄnga hur nÄgra lÀrare förhÄller sig till elevers inflytande i lÀrande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgÄngspunkt i nÄgra relativt konkreta frÄgestÀllningar - hur arbetar lÀrare med elevers inflytande i lÀrande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lÀrande och pÄ vilket sÀtt har de dÄ inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lÀrande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lÀrare som arbetar i skolÄr fem samt nÄgra av deras elever. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden nÀr det gÀller elevers inflytande i lÀrande: planering/upplÀgg, genomförande och redovisning/utvÀrdering av ett kunskapsomrÄde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av lÀroprocessen och bÄde lÀrare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att lÄta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glÀdje, motivation och meningsfullhet i lÀrandet.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarMitt syfte Àr att undersöka gymnasielevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och specifikt ta reda pÄ om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero pÄ. FrÄgestÀllningarna som besvarar syftet Àr följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende pÄ hur viktigt eleverna tycker Àmnet Àr och hur nöjda de Àr i Àmnet idrott och hÀlsa?, Hur skiljer deltagandet i Àmnet idrott och hÀlsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring Àmnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?MetodEn komparativ studie har genomförts vars metod gick ut pÄ att svara pÄ enkÀter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hÀlften yrkesförberedande elever och till andra hÀlften studieförberedande elever frÄn skolans samtliga program i Äk 3 pÄ en av Storstockholms gymnasieskolor.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och förÀldrar tycker. Syftet med denna undersökning Àr att studera om verksamheten vid ett fristÄende gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förvÀntningar som ledare, elever och förÀldrar har. Undersökningen Àr gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. TvÄ intervjuer gjordes med personer som Àr ledare eller lÀrare, nio med elever som gÄr utbildningen och sju förÀldrar som har barn i utbildningen.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra elevers förstÄelse i fysikÀmnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkÀtundersökning och korta lÀrarintervjuer anvÀnts. Undersökningen genomfördes pÄ 56 elever i grundskolans senare Är. Resultaten visar att bÄde laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förstÄelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvÀndigt att som lÀrare vÀlja den metod som lÀmpar sig bÀst till varje undervisningssituation och tÀnka pÄ att demonstrationer mÄste planeras vÀl för att uppnÄ syftet med dem.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen Àr problematisk för sÄ vÀl elever som lÀrare. Det framkommer att elever kan mÄ dÄligt, kÀnna sig utanför, fÄ dÄlig sjÀlvkÀnsla och missa kunskaper som eleverna borde fÄ med sig.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur elever upplever sÀrskild undervisning och/eller specialundervisning. Med sÀrskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som Àr i svÄrigheter fÄr lÀmna ordinarie undervisning för att fÄ stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever pÄ sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frÄgeformulÀr inför intervjuerna med nÄgra huvudfrÄgor och teman, dÀr vi hade möjlighet att stÀlla de följdfrÄgor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning pÄ frÄgorna i förvÀg.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.