Sök:

Sökresultat:

5255 Uppsatser om Jämförelse i organisation - Sida 31 av 351

Hur skapas en inkluderande mÄngfaldskultur? - En fallstudie om hur en organisation hanterar mÄngfald

Organisationer i dagens samhÀlle mÄste stÀndigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strÀvandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus pÄ medarbetarnas vÀlmÄende. I samspelet inom en organisation sÄ skapas det en kultur med normer och vÀrderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn pÄ medarbetarna tydlig. VÄrt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mÄngfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen pÄverkar medarbetarnas attityder till förÀndringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser pÄ mÄngfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mÄngfald pÄ arbetsplatsen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har anvÀnt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förÀndringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vÄrt resultat.

Mellan frihet och ansvar ? Gymnasieelevers erfarenheter av matkortssystem

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.

Resursallokeringsmodellen: identifiering av strategiskt
informationsbehov

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna urÄldriga sanning Àr minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhÀlle och gÀller för sÄvÀl enskilda individer som för globala organisationer. Det Àr förmodligen inte ens efterstrÀvansvÀrt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som stÀndigt passerar revy, skulle nÀstintill oÀndliga resurser behöva tagas i ansprÄk.

En ja?mfo?relse mellan ramverk fo?r att utveckla hybridapplikationer

Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.

Kommunikation vid radikal omorganisation

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.

Var det bra sÄ? : En kvalitativ studie om arbetsrotation och lÀrande i ICA-butiker

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fÀltet och behandlar arbetsrotation pÄ ICA-butiker. Syftet Àr att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det fÄr för lÀrandet. LÀrandet som undersöks Àr hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrÄn de lÀroprocesser och lÀrandesituationer som uppstÄr i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som anvÀnds grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivÄerna av lÀrande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien anvÀnder sig Àven av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med Ätta anstÀllda frÄn ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; NÀra, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehÄll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anstÀllda roterar mellan avdelningar eller stÀlls inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lÀrosituationer dÀr anstÀllda kan lÀra sig pÄ en begreppslig- och intellektuell nivÄ.


Balanced Scorecard i svenska kommuner

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories.

HUR ORGANISATIONSSTRUKTUREN INVERKAR PÅ INTERNT LÄRANDE

FörmÄgan att dela med sig av kunskap inom organisationen och att vara en innovativ organisation Àr idag avgörande för ett företags konkurrenskraft. Organisationens förmÄga att lÀra Àr inget som uppkommer slumpmÀssigt och det har visat sig vara möjligt att skapa kreativa och lÀrande miljöer genom ett konsekvent arbete. Litteraturen visar pÄ en rad element att beakta för att vara en lyckosam lÀrande organisation. En av dessa Àr hur organisationen strukturerar sina resurser. Det har visat sig ha stor betydelse pÄ vilka nivÄer besluten tas och hur nÀra besluten medarbetarna kÀnner sig.

Hur arbetar företag med att minska antalet sjukskrivningar? : en studie av tre verksamheter

I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet sjukskrivningar. Detta genom att titta pÄ vilka förebyggande samt rehabiliteringsÄtgÀrder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom sjukskrivningarna Àr mÄnga, de kan vara psykiska eller fysiska och bero pÄ arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem pÄ det privata planet.VÄra frÄgestÀllningar har varit; vilka de största orsakerna till sjukskrivningar Àr, hur företag gÄr tillvÀga nÀr en sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har.Den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsÄtgÀrder. Vi tar Àven upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar dÄ vi tycker att det Àr nödvÀndigt för att fÄ en förstÄelse av situationen.VÄr empiri bygger pÄ intervjuer med personer frÄn tre företag; KorsnÀs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, dÀrför kallad Organisation X. Den personalansvariga pÄ varje företag har fritt fÄtt berÀtta hur deras företag arbetar med att minska antalet sjukskrivningar.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att företag Àr medvetna om vilka kostnader en sjukskrivning medför och hur viktigt det Àr med förebyggande ÄtgÀrder.

De anstÀlldas friskvÄrd, en angelÀgenhet för företaget? - Halmstad kommuns satsning pÄ friskvÄrd för sina anstÀllda och dess inverkan pÄ den enskilde individen

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Morgonstund har guld i mun? : En studie om frukosttidens organisation i barnomsorgen

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. UtifrĂ„n detta stĂ€lldes frĂ„ga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en frĂ„ga till vĂ„rdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjĂ€lp av sociala media. WebbenkĂ€ter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp förĂ€ldrar samt i en vanlig statusuppdatering pĂ„ Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

TjÀnsteerbjudanden i hotellbranschen

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

Ledarskapsutvecklingens vÀrde i en stor svensk organisation : En studie om ledares upplevelse av ledarskapsutveckling som ett vÀrdeskapande verktyg i organisationen

Ledarskapsutbildning Àr idag en miljardindustri i Sverige. Det Àr av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt stÀlls det krav pÄ ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bÀsta verktygen för dagens organisationer att sÀkerstÀlla ett ledarskap somÀr konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer pÄmarknaden.Samtidigt sÄ pekar studier pÄ att det finns begrÀnsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen Àr. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förstÄelse för ifall chefer finner vÀrde i den ledarskapsutveckling som de genomgÄroch huruvida de anvÀnder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

Empowerment ? i en organisatorisk förÀndring

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->