Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Titel: Ett tyst beslut - Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i SverigeFörfattare: Malin StääfKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs UniversitetSidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningarMetod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöksHuvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag attsända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam.Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

Titel: Köpt, ägd och förtjänad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper på Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka användarnas inställning och attityd när det kommer till att ta del av olika formerav reklam på Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: Två fokusgruppsintervjuer med personer från olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrågade respondenterna inte anser att reklamen på Facebookär irriterande i den mån att det förstör användarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivär förtjänad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt är den köpta reklam som är placeradtillsammans med det användargenererade innehållet - och därmed stör målet med huvudanvändningen.Dessa uppfattningar är generellt sett likvärdiga sett över båda de undersökta generationerna.Respondenternas inställningar till riktade marknadsföringsinsatser är något tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv är de tillfrågade sextiotalisterna något mer tveksamma till riktad reklam ännittiotalisterna.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ?sex säljer? är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

Titel Annonser i ett nytt millenniumFörfattare Helen Angervik och Isabella SzajewskaHandledare Marie GrusellUtbildningssäte Göteborgs universitet, JMG - Institutionen för journalistik och masskommunikationSektion Medie- och kommunikationsvetenskapKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin och år Period 2, 2010Sidantal 43 exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att undersöka vad unga människor har för attityder och beteenden till annonser i de olika mediekanalerna.Metod Kvalitativ metod i form av fokusgrupp och enskilda intervjuerMaterial En fokusgrupp med fyra respondenter, samt 4 enskilda intervjuer.Slutsatser Vi upptäckte att unga personer har en relativt kritisk syn på reklam, samtidigt som de medger att reklamen är nödvändig och att de söker och uppmärksammar den vid intresse och behov. Ungdomarna kopplar emellanåt bort reklam då de anser att den är störande och irriterande. Trots det menar de att de i viss grad påverkas av annonser i det vardagliga inköpsbeteendet..

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum..

Målet med detta arbete är att kartlägga hur svängningar inom kommunikation och formspråk artat sig inom svensk TV-reklam från 1990-talet, då de kommersiella TV-sändningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag även tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestått av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktäristiska beståndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. När jag hittat den röda tråd som inbegriper de dominerande karaktärsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat själva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktärspunkterna har sedan applicerats på ett fiktivt schablonvarumärke, i detta fall ett flaskvatten vars varumärke jag valt att döpa till "100" eftersom innehållet är just 100% vatten. Varje årtionde jag valt att behandla, från 1990-tal till 2010-tal, har fått en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktärspunkter.Förhoppningen är att hitta cykliska tendenser från 1990-2010-tal och därigenom förutspå hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsätter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istället tvärvänder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Syftet i uppsatsen har varit att visa att reklam på lokal nivå är ett användbart verktyg för att spåra människors mentalitet i vardagen. Metoden har varit kvalitativ. Som källor till uppsatsen har ett urval av tidningen Norrländska Socialdemokratens annonssidor under åren 1960-1970 används. Resultatet visar att annonser i lokal dagspress kan användas som metod för att fånga tidsandan och människors mentalitet med hjälp av hermeneutisk tolkning.

Studien undersöker reklamfilmer som använder sig av andra varumärken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som används i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tänkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar användningen av de olika strategierna som används i reklamfilmerna, samt på vilket sätt reklamfilmerna är utformade. Studien visar på att företag gynnas av de jämförande marknadsföringsstrategier de använder sig av. Det framkommer också i studien att när jämförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmärksamhet riktad till just den och de företag som är inkluderade i den.

Vi hade som avsikt att med denna uppsats undersöka vilka effekter berättande tv-reklam har på konsumenter. Mer specifikt var syftet att studera vad konsumenter kommer ihåg av tv-reklam som är uppbyggd av storytelling, men även hur de beter sig då reklamerna visas och vad som gör berättande tv-reklam intressant. Studien utgick ifrån fyra företag som använder sig av berättande tv-reklam, dessa företag agerar på den svenska marknaden och är: ICA, Din El, Norrlands Guld samt Telia.Undersökningen var av kvantitativ art, med en enkät som underlag för insamlingen av empiri. Även teorier har granskats och sammanställts för att bygga en stadig grund och har fungerat som utgångspunkt inför analys och slutsatser. I studiens resultat fann vi att det är viktigt att varumärket har en tydlig koppling till tv-reklamen.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).