Sök:

Sökresultat:

1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 9 av 71

Dialogstudie under en kemilaboration

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Kiruna stadsflytt - ett legitimitetsproblem?

Vi har som utgÄngspunkt anvÀnt filosofen John Rawls rÀttviseteori. Han delar upp rÀttviseteorin i tvÄ principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen sÀger att rÀtten att Àga egendom ska vara lika för alla. Det vill sÀga att det Àr en grundlÀggande frihet. Differensprincipen sÀger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utstrÀckning.

Mentorskap i gymnasieskolan- förvÀntningar och möjligheter

Inom ramen för mentorskap finns skilda meningar och förvÀntningar bland elever och lÀrare. I alla former av mentorsrelationer kan faktorer som dessa leda till missnöje hos bÄda parter, sÀrskilt om det inte finns nÄgra uttalade riktlinjer. Forskningen beskriver mentorskap pÄ ett sÀtt som inte blir en realistisk verklighet i skolan idag. Mentorer tycker att de aldrig fÄr tiden att rÀcka till, och elever fÄr uppfattningen av att det Àr onödigt eller meningslöst med mentorskap, samt att de dÄ inte fÄr det stöd och den handledning de behöver för att nÄ högre mÄl. Genom att kombinera en vÀlstrukturerad enkÀtundersökning bland bÄde lÀrare och elever och intervjuer kan undersökningen förtydliga och ge konkreta svar pÄ hur vi kan jobba effektivare för att mentorskapet ska fylla sin funktion och vara sÄ givande som möjligt för alla inblandade..

InformationsmÀklare: en studie om olika möjligheter att realisera en informationsmÀklartjÀnst i webbaserad form

En informationsmÀklare förmedlar information mellan tvÄ parter och ska som opartisk hjÀlpa bÀgge. FrÄn konsumenterna vÀxer behovet av att pÄ Internet finna rÀtt information inom en rimlig tid samtidigt som de vill skydda sin integritet. Det Àr hÀr som informationsmÀklaren har sin roll, att samla information frÄn flera olika webbplatser, behandla denna och pÄ en webbplats presentera informationen pÄ ett överskÄdligt sÀtt för en besökare. NÀr besökarna anvÀnder sig av informationsmÀklarens tjÀnster samlas information om köpbeteende samt annan information som besökarna med sitt medgivande lÀmnat ut. Vid bestÀllningar eller köp via Internet krÀvs idag att besökaren sjÀlv söker produkten eller ett företag som saluför den.

Revisorers syn pÄ slopad revisionsplikt : - För- och nackdelar

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

Partnering och offentlig upphandling. Ett fungerande partnerskap?

Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Den trojanska hÀsten i WTO - En fallstudie av EU: s roll i Doharundan

Doharundan inleddes pÄ initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begrÀnsad, frÀmst pÄ grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg pÄ mÄnga omrÄden. EU har i rollen som ledare varit pÄdrivande för en ny och ambitiös runda samt gÄng pÄ gÄng förmÄtt övriga parter att Äterkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Tjuvstart i transaktionsprocessen : En granskning av parters handlingsutrymme inför en företagskoncentration med gemenskapsdimension

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt nÀringsliv och utgör en naturlig del av mÄnga företags affÀrsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en ÄtgÀrd frÀmst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnÄ sina mÄl. AnvÀndandet av företagsöverlÄtelser existerar idag pÄ en global nivÄ dÀr företag ser bortom nationsgrÀnserna för att leta efter passande köpeobjekt. En företagskoncentration innebÀr en strukturförÀndring pÄ marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera pÄ ett sÀtt som snedvrider konkurrensen pÄ marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek mÄste dÀrför anmÀlas till och godkÀnnas av konkurrensmyndigheter innan de fÄr genomföras.

Patienters upplevelser av mötet med akutsjukvÄrden

Upplevelsen av mötet med akutsjukvÄrden kan vara komplicerad pÄ grund av att det ofta handlar om snabba korta möten dÀr patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvÄrden. Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvÄrden. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i tvÄ stycken kategorier positiva och negativa upplevelser.

BIM i medelstora byggentreprenadföretag : BIM in medium sized building construction companies

Rapporten har ett fokus pÄ Byggnads Informations Modeller (BIM), ett IT-tekniskt verktyg och arbetssÀtt som har vuxit fram i byggbranschen alltmer under de senaste Ären. Hur detta IT-verktyg anvÀnds hos medelstora byggentreprenadföretag redovisas i denna rapport.Syftet med rapporten Àr att verka positivt pÄ utvecklingen mot effektivare och resurssnÄlare arbetsprocesser inom byggbranschen genom att bidra med kunskap om hur anvÀndandet av BIM ser ut bland dessa företag, varför det ser ut som det gör, ifall BIM behövs och vad som kan förÀndra lÀget i nÄgon riktning.Metodarbetet har bestÄtt av litteraturstudier och intervjuundersökningar.Arbetet inleddes med studier av rapporter och texter relaterade till BIM och intervjuer med representanter för ledande branschföretag inom bygg samt ett par branschorganisationer med inriktning pÄ BIM. DÀrefter följde ytterligare litteraturstudier med inriktning pÄ förÀndring och förÀndringsarbete och enkÀt och intervjuteknik. Arbetet ledde fram till olika grundteser och förklaringsmodeller som lÄg till grund för och utformade de intervjufrÄgor som stÀlldes vid huvudintervjuerna med elva medelstora byggentreprenadföretag.Huvudintervjuerna gav ett resultat som visade att företagen generellt sett sÄg pÄ BIM som nÄgot positivt, med fördelar sÄsom lÀttare kommunikation och som ett hjÀlpmedel att minska fel i produktionen. Resultatet visade Àven att det fanns utmaningar sÄsom mjukvarukompabilitet och en beroendeproblematik mellan projektets involverade parter som innebar att för att tekniken ska kunna ge fördelar mÄste alla parter anvÀnda tekniken.Förklaringarna till det lÄga anvÀndandet bland medelstora byggentreprenadföretag var flera, vanligast var brist pÄ krav frÄn bestÀllarna.

Yoga - ett verktyg för en mer balanserad dansare?: En studie om hur danselever pÄ gymnasiet upplever yoga och dess pÄverkan pÄ hÀlsan.

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Minimikrav pÄ aktiekapital i privata aktiebolag - En funktionell och komparativ studie av minimikapitalkravet och tillhörande regler

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

UnderprissÀttning och prisstabilisering vid svenska börsintroduktioner

Det finns mÄnga teorier som försöker förklara underprissÀttning pÄ aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger pÄ asymmetrisk information mellan utfÀrdare av aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har ocksÄ diskuterats i samband med underprissÀttning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner pÄ den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som Àgt rum pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003).Jag finner att prisstabilisering förekommer pÄ den svenska markaden men resultaten tyder pÄ att det enbart Àr de aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps..

Verksamhetslogik och belöningsmodell. : En fallstudie.

Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mÄl och stimulera den kompetens som skapar framgÄng och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsstÀllande resultat. Syftet med studien var att kartlÀgga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvÄrar förstÄelsen och förhindrar en egentlig övergÄng till ett mer förstÄelsebaserat ledarskap. FramgÄngen varierar mellan olika avdelningar och beror pÄ ett antal faktorer som lÀrandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->