Sökresultat:
1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 8 av 71
Utformning av skollokaler och deras inredning : Ett underlag vid byggnation av skolhus grundat pÄ pedagogens Äsikt
I dagslÀget finns en problematik i att verksamhetenssyn pÄ skolhusens utformning och deras inredning inte alltid nÄr fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. DÀrav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn pÄ skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa tvÄ parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas pÄ bÀsta sÀtt. Ur resultatet gÄr att utlÀsa att pedagogerna Àr entydiga i mÄnga frÄgor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fÀltstudien i undersökningen pÄ att skolhusen inte ser ut sÄ idag..
Vad gör Aktiespararna och Amnesty pÄ ÄrsstÀmman?
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Aktiespararna och Amnesty anvÀnder sig av ÄrsstÀmman som ett sÀtt att pÄverka beslutsfattandet i företagen. Intressekonflikten som finns mellan NGO: s och företagen uppmÀrksammas och fokus ligger pÄ samtal mellan dessa tvÄ parter under ÄrsstÀmman. För att lyssna pÄ dessa samtal följde vi med NGO: s pÄ fem ÄrsstÀmmor. UtifrÄn observationer och reflektioner frÄn ÄrsstÀmmorna redogörs den insamlade empirin som analysen huvudsakligen grundar sig pÄ. I teoridelen presenterar vi en flerfaldig metod som i analysen blir det huvudsakliga verktyget för att förstÄ interaktionen mellan NGO: s och företagsledningen.
Det Àr ett avstamp som man tar. En studie av ett elevhÀlsoteam i teori och praktik
SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.
Strategier för Business-2-Business-kommunikation i en turbulent konjunkturbild
Hur kan B2B-byrÄer anpassa sina tjÀnster efter konjunkturlÀget, utan att kompromissa med kvalitet och genomslag?Vi har genom intervjuer med elva Business-2-Business företag i SkÄne, och tre B2B-byrÄer samlat information till undersök-ningen. Detta i ett försök att kartlÀgga företagens och byrÄer-nas arbetssÀtt. Denna information har sedan legat till grund för den analys som gjorts av den generella bild vi skapat oss av företagens och byrÄernas arbetssÀtt, för att utifrÄn den kunna föreslÄ ett mer tillfredsstÀllande arbetssÀtt för alla parter..
Avtals uppkomst i svensk rÀtt - avtalsgrundande rÀttsfakta i teori, praxis och praktik
FrÄgan om hur och nÀr ett bindande avtal uppstÄr mellan tvÄ parter Àr en praktiskt viktig frÄga i affÀrslivet. Den svenska avtalslagen behandlar ingÄendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de mÄnga andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istÀllet fÄtt utvecklas och preciseras i rÀttspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar bindande avtal kommer till stÄnd i den svenska rÀtten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrÀtten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrÀtten men analyserar Àven i stor utstrÀckning material frÄn övriga nordiska lÀnder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa lÀnder vad gÀller allmÀn avtalsrÀtt uppvisar stora likheter.
VarumÀrket vid OPS : - hur tvÄ identiteter kan skapa en enad image
HÀlsa och idrott Àr idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sÀtter pressaktörer pÄ marknaden. Ett brett utbud och bra service förvÀntas oavsett vilken anlÀggning sombesöks vilket stÀller mycket höga krav pÄ bÄde anlÀggningar och aktörer. I mÄnga fall saknarkommuner resurser för att prioritera frÄgan och en lösning pÄ problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) dÀr en kommun ingÄr en samverkan med en privat aktör. DÄ det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumÀrkeÀmnar denna studie att undersöka hur tvÄ parter som ingÄtt OPS kan kommunicera sinidentitet pÄ ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.DÄ studien syftar till att undersöka tvÄ parter som ska rymmas inom ett varumÀrkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptÀckas och ÄtgÀrdas. DÄ en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvÀrsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkÀt samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansÄgs vara ett lÀmpligtstudieobjekt dÄ det Àr en idrottsanlÀggning som Àgs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.
Studie om samverkansprojekt kontra traditionell entreprenad
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
Uppdatering av bergmekaniska designvillkor för Mertainen dagbrott
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
Prestandaskillnader mellan olika ZFS-implementationer
Detta arbete Àr utfört i syfte att undersöka tillÀmpningar bÀst lÀmpade för implementationer av plattformsoberoende RESTful webbtjÀnster med fokus pÄ anvÀndarautentisering och skalbarhet. Arbetets resultat gÀllande anvÀndarautentisering menar till att problematisera det allmÀnt sedda tvÄnget av en kommunikation bestÄende av fler Àn tvÄ parter samt menar att en resursförfrÄgan, för anvÀndaren, först blir sÀker dÄ kommunikationen bryter mot REST och statelessness. Arbetets resultat gÀllande skalbarhet menar till att ifrÄgasÀtta den allmÀnna bilden av en applikations resurs samt menar att bildandet av ett slÀktskap, The Resource Kinship, möjliggör för en förenklad filtrering av resursers representation och en strukturerad uppbyggnad av resursers indelning och adressering..
Hur mÄnga öl kan jag dricka innan jag sÀtter mig bakom ratten? : En jÀmförande analys mellan tre transportföretags alkoholpolicy
PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer dÀr förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter nÄgra gemensamma aspekter eller nÀmnare som alltid verkar finnas dÀr nÀr parterna upplever att en förhandling i kris Àr lyckad?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka bestÄndsdelar en lyckad förhandling i kris bestÄr av.METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats Àr i huvudsak fenomenologi.RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i kris utgörs av graden av förberedelse, att motparten kÀnner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemÀrkelse att denne stöder sig pÄ fakta, samt att en hög grad av mÄlkongruens mellan parterna uppnÄs..
Konflikter mellan allemansrÀtten, renskötselrÀtt och markÀgarens ÀganderÀtt
AllemansrÀtten Àr vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det Àr dÀrför svÄrt att utlÀsa vad som Àr tillÄtet genom att enbart lÀsa lagstiftning. FrÀmst regleras allemansrÀtten genom sedvanerÀtt vilken kan skilja sig nÄgot beroende pÄ var i landet man befinner sig. AllemansrÀtten medför inte bara rÀttigheter för utövaren utan ocksÄ faktiska skyldigheter att förhÄlla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrÀttens olika rÀttigheter och skyldigheter, vad renskötselrÀtt innebÀr och ifall det uppstÄr nÄgra problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markÀgaren har för begrÀnsningar i sin ÀganderÀtt och skyldigheter gentemot bÄde allemansrÀtten och renskötselrÀtten..
Det blÄser kring vindkraft! : En kontroversstudie om vindkraftsetablering pÄ VÀstkusten
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka de kontroverser som uppstÄtt vid vindkraftsetableringar pÄ VÀstkusten. Detta syfte innefattar frÄgestÀllningar om vilka argument och aktörer som Àr inblandade och vad som formar en aktörs Äsikter.Anledningen till att vi valde detta omrÄde var pÄ grund av ett förslag vi fick frÄn en konsult inom omrÄdet. NÀr vi studerat Àmnet nÀrmare insÄg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och Àven runt de som endast Àr i planeringsstadiet. Dessutom insÄg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom omrÄdet.Studien Àr baserad pÄ material som har insamlats i form av samrÄdsredogörelser, artiklar, insÀndare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrÄn en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.
Patienters upplevelser av mötet med akutsjukvÄrden
Upplevelsen av mötet med akutsjukvÄrden kan vara komplicerad pÄ grund av att det ofta handlar om snabba korta möten dÀr patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvÄrden. Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvÄrden. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i tvÄ stycken kategorier positiva och negativa upplevelser.
LÀs- och skrivsvÄrigheter : Elevers upplevelser av sin studiesituation pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program
 Den hĂ€r studien vill synliggöra elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras situation pĂ„ yrkesÂförberedande gymnasieprogram. Studien Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa halvstruktuÂrerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frĂ„n skola, familj och kamraÂter. Ett tydligt reÂsultat i denna studie Ă€r brist pĂ„ information frĂ„n lĂ€rare till elever om tillgĂ€ngliga kompenserande hjĂ€lpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pĂ„ utvecklingsprojekt mellan beÂrörda parter i skolan för att förbĂ€ttra mĂ„luppfyllelsen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd..
Textilslöjd i Àmnesintegrerat temaarbete
Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur textillÀraren kan arbeta tematiskt tillsammans med andra lÀrare pÄ sin skola. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsmetoden och genomfört intervjuer. Sex lÀrare har intervjuats pÄ kommunala sÄsom privata grundskolor. Underökningen omfattar elever i Äk 5-6. Mitt resultat visar sex olika exempel pÄ hur ett Àmnesintegrerat temaarbete kan utföras.