AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i påståendet om att det var ett folkrättsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta är en teoriprövande studie där de två teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bättre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen är att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi går i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsätt. Vi har samlat in material både om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

I en tid då allt fler röster höjs angående FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. Utifrån den pågående konflikten på Cypern och kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrån ett systemperspektiv och dels på medlingsnivå. De valda konflikterna grundar sig i liknande frågor om nationell identitet, etnicitet och gränsdragning. För att täcka flera problemområden använder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkända medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN är i behov av reformer som stärker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, då rådande omständigheter gör FN beroende av stöd från andra aktörer och egna medlemsländer..

This thesis was conducted to assess how the privatization of Iran Air process managed in last efforts and how should it be in right way. It increases the knowledge about privatization in Iran and the need for it. Iran air as our case study is a flag-carrier airline company that is protected by government regulations and subsidies. We try to find the reasons for failure of privatization in Iran Air and their attempt on privatization.The method used to collect data was a qualitative methodology, consisting of semi-structured interviews with relevant managers, and knowledgeable professors and the official sites and press. In conclusion, we find that privatization is an important need for Iran Air Company and the main problems that are against Iran Air can be categorized to political, financial, and social.

The aim of this bachelor thesis is to examine the current situation as regarding the political equality in Iran. The method of this reaserch is based on a single-case studie wich grounds in secondary sources. The analysis of this paper is based on fields that concern political equality which in this study will focus on the right to vote, candidacies in the parliament election 2004 and the presidential election 2005. A democracy theory by Jack Lively is used to analyze the political equality in Iran´s political system.The Iranian regim is strongly criticized by the goverments in the Western world and NGO´s for the situation of the democracy and the human rights in the country. Despite the criticism, Iran still continues in the same political direction, although the democracy has gained a stronger role in the political sphere.

Allt började med att jag såg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan män och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frångått detta, använder de kvinnliga poliserna, en så kallad chador, utanpå byxor, tunika och slöja, istället och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan påbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framträdde offentligt utan slöja ansågs vara motståndare till den islamistiska revolutionen och således inte enbart religiösa utan också politiska fiender.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..

In this thesis I will discuss how US respectively EU general international security policies are formed with the scientific theories Rational Choice and Cognitive theory in mind. I?ll discuss how come US tends to go towards a more sanction orientated strategy while European Union seems to prefer a dialog and diplomatic problem solving strategy. I?ll exemplify respective security strategy through the qualitative cases study of Iran and analyse why they have taken different cores of action while trying to solve the problem with Iran's alleged nuclear weapon.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ?en av ondskans axelmakter?. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys.

Regimen i Iran är i denna stund utsatt för stor press från USA och EU3 som vill få regimen att avbryta dess kärnteknikprogram. USA hävdar tillsammans med de europeiska stormakterna att det iranska kärnteknikprogrammet inte har fredliga syften, istället menar de att det används som kamouflage för att utveckla kärnvapen. Iran menar att påståendena är osanna och att landet är i behov av kärnenergi i takt med att deras befolkning snabbt expanderar. Syftet med vår uppsats är att bringa klarhet kring problematiken. Därför fokuserar vi på att undersöka Irans motiv för respektive emot ett anskaffande av kärnvapen.

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst..

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gått emot enverklighet där politiska mål kan uppnås med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har ändock en allt större effekt i att kunna bekämpa en motståndaren påslagfältet och härigenom kan de bemannas med allt färre soldater som verkar på fältet.Efter en intervention i en främmande stat är det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera säkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara på huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmäntsäkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat är att förutsättningarna för ett allmänt säkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attsläppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lång tid.Den övergripande slutsatsen är att det centrala vid operationen av detta slag är attomedelbart ha förband med tillräckligt antal soldater på fältet för att kunna etablera säkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer också att planeringen av denna kritiska period måste görasinnan kriget börjar och det måste finnas en vilja att satsa de resurser detta kräver..

This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran?s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed.