Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hållbarheten inom affärsområdets produktion. På grund av företagets storlek och globala utsträckning har företaget ett stort ansvar för att värna om miljön. Syftet är vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten påverkas negativt. De metoder som har använts för att samla in teori och empiri har bestått utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade källor på internet. En riskanalys har utförts för att verifiera källans innehåll och bekräfta dess trovärdighet.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och Investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering ? Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansieringFörfattare: Stefano Collén Petralia och Omar AbdirahmanHandledare: Åke BertilssonNyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringarSyfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om Investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i Investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är.

I elektronikbranschen råder det hård konkurrens om kunderna vilket leder till att butikerna inom branschen måste kunna ge en god service till sina kunder, där även bra klagomålshantering igår. Själva hanteringen av klagomål blir väldigt viktig för en butik då man kan undvika att problemet blir större än vad det egentligen är och man kan till och med göra kunden nöjdare än innan. En butik bör se klagomål som något positivt eftersom det kan vara en förbättringsåtgärd.Syftet med denna uppsats är att få en insikt i hur elektronikbutiker hanterar klagomål, samt varför det i så fall finns skillnader vid hanteringen av klagomål mellan en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja. Därför ställde vi oss frågan ?Hur hanteras klagomål i en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja??.För att kunna uppnå vårt syfte med uppsatsen gjorde vi en litteratursökning angående våra nyckelord i denna uppsats: klagomål, klagomålshantering, kunden, word-of-mouth och lönsamhet.

Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som även garanterar Investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ämne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste årens uppmärksammade bonusskandaler, där företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrågan av ett investeringsalternativ där man undviker sådana ersättningsprogram. Vi tror att många anser att optionsprogrammen är oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hänsynstagande. Syfte & Bidrag: Vår ambition är att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmänna etiska placeringsreglerna även tar hänsyn till ytterligare en oetisk variabel, nämligen optionsprogram. Vi kommer även att analysera och sammanställa svårigheterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar ställning till specifika frågor.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem är elenergi. När priset på elektriciteten i vinter har varierat från cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det här har fått många att vilja se över vilka möjligheter de har att påverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats närmare för att beskriva lantbrukarnas beteende är prissäkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

Under senare år har den privata och offentliga sektorn blivit allt mer intresserad av att Investera i museum och science centres för att öka kunskap kring vetenskap hos allmänheten (Heath & vom Lehn, 2008). Den här uppsatsen handlar om kamerans och mobiltelefonens användning vid besök på ett museum och science centre. Syftet med denna studie, som en del i ett större forskningsprojekt var att kartlägga hur unga människors teknikanvändning ser ut under ett besök på ett science centre. Studiens två frågeställningar var: Hur används video och foto i samband med besök på Universeum av unga människor? Vilken roll har denna användning under och efter besöket för unga människor? Undersökningsgruppen för studien var barn och skolungdomar i åldrarna 6-19 år.Studien har använt sig av ansatsen Grounded theory med ett etnografiskt forskningsperspektiv, där observation, enkäter och innehållsanalys på befintligt videomaterial från YouTube (www.youtube.com) har gjorts.

Efter att en kvinna i Piteå dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nätverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. Nätverket brukar även kallas för Piteåuppropet. Syftet med denna uppsats är att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel på en lyckad organisering. Min hypotes är att de män som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivå av social kapital. För att testa denna har jag ställt upp tre frågeställningar.

Problemställningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur är CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumärke och varumärkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och kläder, arbetar med CSR samt hur de förhåller sig till fenomenet. Vi vill även undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete är sammankopplat med företagets varumärke och varumärkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jämföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumärke och varumärkeslojalitet. Detta kapitel har väsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjälper oss att ge klarhet inom ämnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar på det nya mobiltelefonsystemet 3G som många kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frågan utifrån olika synvinklar. De olika perspektiv som vi ämnar anlägga på det empiriska objektet är kalkylmässiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: Två av de ben uppsatsen vilar på är kalkyler och scenarieanalys.

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland Investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.

Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ?enkönade? par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra.