Sökresultat:
393 Uppsatser om Invasiva främmande arter - Sida 24 av 27
Ebolaviruset - nu och dÄ: varför har utbrottet 2013-2015 blivit sÄ stort?
Bakgrund: Ebola upptÀcktes för första gÄngen 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pÄgÄende utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nÀstan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket Àr mer Àn 50 gÄnger fler Àn i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset bestÄr av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire.
Resistens och parasitkontroll av hÀstens spolmask, Parascaris equorum
Hos hÀst finns tvÄ olika arter av spolmask, Parascaris equorum och Parascaris univalens. P. equorum har ansetts vara den av parasiterna som orsakar infektion hos hÀst. Huruvida vÀl detta stÀmmer Àr dock en frÄga som nyligen lyfts fram och Àr betydelsefull för framtida forskning. Den hÀr litteraturstudien kommer ÀndÄ huvudsakligen inrikta sig pÄ P.
Varför Àr Grevyzebran men inte Grantzebran utrotningshotad?
Det finns tre arter zebror i vÀrlden ? stÀppzebra, bergszebra och Grevyzebra. Bergszebran och stÀppzebran har dessutom en del underarter. Grantzebran Àr en underart av stÀppzebra som lever i östra Afrika, bl.a. i Kenya.
Metylkvicksilvers toxicitet
Metylkvicksilver (MeHg) Àr en form av tungmetallen kvicksilver och det Àr den form som Àr farligast för djur och mÀnniskor. Det beror pÄ dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas frÄn föda, distribueras till mÄnga organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjÀrnbarriÀren och ackumuleras, samt orsakar skador Àven vid lÄga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter pÄ djur i alla Äldrar, men djur i prenatalperioden Àr kÀnsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig nÄgot mellan hanar och honor, men Àr Àven individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ Àr olika kÀnsliga.
SkogstrÀdgÄrdens system : bakgrund för utveckling av skogstrÀdgÄrden pÄ Alnarp
Ă
r 2002 började det anlÀggas en skogstrÀdgÄrd i Alnarps RehabiliteringstrÀdgÄrd. Idén och kunskapen kom frÄn England varifrÄn ocksÄ begreppet kommer. Just att den började anlÀggas nÀr den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den Àr en av Sveriges första skogstrÀdgÄrdar om inte den första. Idag har skogstrÀdgÄrden pÄ Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna Äterföra trÀdgÄrdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogstrÀdgÄrdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie pÄ böcker och tidningsartiklar inriktade pÄ skogstrÀdgÄrdar i tempererat klimat.
Miljöbedömning : Miljökonsekvensbeskrivning för prövning av muddring i Natura 2000-omrÄdet Nordre Àlvsestuarium
Nordre Àlv Àr ett av tvÄ utflöden frÄn Sveriges största vattendrag Göta Àlv. Estuariet som bestÄr av Àlvens mynning och en del av skÀrgÄrden, Àr speciellt med blandning av sött och salt vatten och Àr utpekat till bland annat Natura 2000-omrÄde. I framtiden Àr det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag gÄr i Göta Àlv genom Göteborg, till Nordre Àlv istÀllet. FörutsÀttningarna för sjötrafiken genom Göteborg förÀndras i takt med att staden utvecklas och förvÀntade havsnivÄhöjningar kan fordra större skyddsÄtgÀrder för staden i framtiden. HÀr spelar bÄde samhÀlls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvÀgning av konsekvenser behöver göras.
Vad ersÀtter asken? : förslag pÄ ersÀttande trÀd för tre utvalda askar i stadsmiljö - en följd av askskottsjukans framfart
Ă
r 2001 upptÀcktes askskottsjukan i Sverige för första gÄngen efter att den hÀrjat i Polen och Litauen sedan mitten pÄ 1990-talet. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att, med utgÄngspunkt utifrÄn att asken, Fraxinus, kan vara hotad pÄ grund av askskottsjukan, hitta ersÀttande trÀd för utemiljöer, med fokus pÄ biologiska, funktionella och estetiska aspekter.
Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Àr fortfarande okÀnd, vilket gör att man inte med sÀkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Àr döda skott, vissnande blad och krÀftsÄr pÄ stammen.
Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme
Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle
tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som
grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med:
sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de
sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande.
DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga
naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter.
Det finns olika sÀtt att planera ett omrÄdes grönstruktur som saknar befintlig
grönska:
Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer tillsammans med typaktiviteterna med sina
tydliga inriktningar och konkreta innehÄll kan ligga till grund för och
inspirera till nya parker och grönomrÄden.
Bergsbrukets början, samt dess och jordbrukets pÄverkan pÄ vegetationen uti Garpenbergs socken i sydöstra Dalarna
Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.
Alger pÄ Textil
Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket Àr ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en pÄvisad bra effekt gÀllande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera möjligheterna till vidhÀftning av alger pÄ textila material. MÄlet Àr att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller frÄn vatten. Valet att odla alger pÄ textil grundas pÄ dess portabilitet, förmÄga att tÀcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger frÄn vattnet.
Stress hos hÀst, trÀningsmetoder och feromoner
DÄ hÀstar Àr flyktdjur och bytesdjur och vanligen hÄlls i miljöer som Àr lÄngt ifrÄn deras naturliga, uppstÄr ofta situationer som kan upplevas som stressande för hÀsten. Syftet med detta arbete var att undersöka om hÀstars ras och grundpersonlighet har inverkan pÄ hur stressbenÀgna de blir, samt Àven se om hÀstar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns nÄgon trÀningsmetod som visat sig ha bÀttre eller sÀmre effekt gÀllande hÀstar och rÀdslor, samt vilken effekt feromoner har hos hÀstar i de sammanhang dÀr hÀstar utsÀtts för situationer som Àr stressande för dem. Stress kan pÄverka bÄde individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hÀstar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förÀndrade nivÄer av kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jÀmfört med en frisk kontrollgrupp.
BlĂ„-gröna synergier : att anvĂ€nda vegetation i dagvattenhanteringen för att klimatanpassa Ăstra GĂ€ddviken
Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.
Lomma Söderpark : förbÀttringsförslag till naturlika planteringar
Jag har alltid tyckt om att arbeta med vÀxter som ger karaktÀr. Under mina tre Är pÄ SLU i
Alnarp vÀxte det fram smÄ idéer kring vad jag kunde tÀnka mig att skriva om i mitt
examensarbete. Hur kan man arbeta med vÀxter för att skapa olika effekter, teman eller röda
trÄdar genom anlÀggningar?
Genom min litteraturstudie har jag fÄtt reda pÄ historien bakom naturlika planteringar; hur
kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker pÄ 1960-1970-talen dÄ
skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna
naturen, men Àven att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar
mÄste bli bÀttre.
VedvÀxternas förÀndring i fÀlt- och buskskiktet i VÄrdsÀtra naturpark mellan 1976 och 2012
Naturreservatet VÄrdsÀtra naturpark söder om Uppsala har varit lÀmnat Ät fri utveckling sedan 1912. OmrÄdet har gÄtt frÄn beteshage/lövÀng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen Àr drabbad av almsjuka och en stor del av de trÀdformade almarna Àr döende eller döda.
Syftet med undersökningen var att kvantifiera förÀndringar bland vedvÀxterna i fÀlt- och buskskiktet i VÄrdsÀtra naturpark mellan 1976 och 2012. Antalet skott rÀknades i 20 fasta provytor och resultatet jÀmfördes med motsvarande undersökning frÄn 1976.
Skador orsakade av törskatesvamp pÄ ungskog av tall Pinus sylvestris samt förekomst av kovall i hyggesbrÀnda respektive mekaniskt markberedda bestÄnd
Törskatesvamp förekommer i tvÄ former, en vÀrdvÀxlande (Cronartium flaccidum) och en icke vÀrdvÀxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de tvÄ formerna och att de dÀrför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansÄgs de vanligaste alternativa vÀrdarna för C. flaccidum tillhöra slÀktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den vÀrdvÀxlande formen betraktades vara begrÀnsad till de alternativa vÀrdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.