Vedväxternas förändring i fält- och buskskiktet i Vårdsätra naturpark mellan 1976 och 2012
Naturreservatet Vårdsätra naturpark söder om Uppsala har varit lämnat åt fri utveckling sedan 1912. Området har gått från beteshage/löväng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen är drabbad av almsjuka och en stor del av de trädformade almarna är döende eller döda.
Syftet med undersökningen var att kvantifiera förändringar bland vedväxterna i fält- och buskskiktet i Vårdsätra naturpark mellan 1976 och 2012. Antalet skott räknades i 20 fasta provytor och resultatet jämfördes med motsvarande undersökning från 1976. De frågor som skulle besvaras var: Har det skett några förändringar i antalet skott mellan åren, för alla arter sammanslagna och för de olika arterna? Kan skillnader i artsammansättning påvisas? Och i så fall, fanns det några trender i förändringarna? Vad kan ha varit orsaken?
Förändringen i antal skott testades med parade t-test. Förändringen i artsammansättning studerades med ?detrended correspondence analysis? (DCA) och ?analysis of similarities? ANOSIM. Koordinaterna för varje yta i ordinationsdiagrammen testades med parade t-test för att se om skillnader mellan åren kunde detekteras. Viktade Ellenbergindex för ljus, markfuktighet, marksurhet och markkväve räknades ut för varje ruta. Korrelationen mellan Ellenbergindex och koordinaterna i ordinationsdiagrammet användes för att förklara eventuella skillnader i artsammansättning.
Det totala antalet skott ökade i fältskiktet (lägre än 0,5 m) medan ingen förändring hade skett i buskskiktet (buskarter över 0,5 m, trädarter 0,5-1,3 m). I fältskiktet ökade ask i antal. I buskskiktet ökade hassel och hägg medan lönn och Ribes spp. minskade. Med ANOSIM-testet konstaterades för båda skikten skillnader i artsammansättning mellan åren. I buskskiktet visade parade t-testet att ytorna från 2012 hade högre värden än ytorna 1976 längs axel 2. Denna axel hade högst korrelation (r = 0,62, p = 0,00) mot Ellenbergindex för ljus. Det indikerade att ljusinsläppet har ökat i skogen.
Ökningen av ask, hassel och hägg antas bero på den ökade instrålningen som bör följa av almsjukan. Detta antagande görs på grund av att asken tillväxer snabbt i ljusa luckor, och hassel och hägg bör tillväxa snabbt då de skjuter skott från etablerade plantor. Det stämmer väl överens med indikationen att det blivit ljusare baserat på korrelationen mellan Ellenbergindex och DCA-koordinater för buskskiktet. Skillnaden längs axel 2 visar att det finns en trend i artsammansättningen i buskskiktet. Det kan tolkas som att skogen befinner sig i ett stadium av förändring, sannolikt kopplat till almsjukan. Om jämvikt har hunnit infinna sig i skogen har denna fas troligen avslutats före 2012.