BÄde officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vÄr studie visat sig stÀmma överens dÄ olika empirikÀllor talar för en hög arbetslöshet och lÄg sysselsÀttningsgrad hos de unga (16-24 Är) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det Àr ocksÄ dessa stadsdelar vi har undersökt dÄ vi har utfört kvalitativa intervjuer med bÄde arbetsförmedlare som Àr verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framstÀllningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrÄn deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gÀllande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Vi har utgÄtt frÄn ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhÄllningssÀtt i utförandet av vÄr diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebÀr att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Uppsatsarbetet bygger pÄ 21 PM-arbeten frÄn en högskolekurs i entreprenörskap dÀr studenterna fÄtt i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberÀttelse vÀrd att berÀtta. PM-arbetet bygger pÄ tre frÄgestÀllningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affÀrsidé? 3.

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i att erhÄlla anstÀllning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i processen att erhÄlla anstÀllning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrÄn en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartlÀggning samt stödja utifrÄn motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, utveckla personens förmÄgor och sjÀlvmedvetenhet.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för Ären 2008 till 2010. Syfte Àr att titta pÄ hur integrationspolitiken Àr organiserad, vilka beskrivningar och förestÀllningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan fÄ i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten Àr diskursteori dÀr fokus ligger pÄ sprÄket och hur förestÀllningar om verkligheten organiseras. I studien pÄvisas hur integrationspolitiken bygger pÄ en förestÀllning om ett homogent och harmoniskt samhÀlle. ?Utanförskap? och ?mÄngfald? upprÀttas som yttre grÀnser för samhÀllet och som hot mot ordningen.

Uppsatsen redogör för svenska undantagsregler för smÄföretagare pÄ anstÀllningsskyddets omrÄde. Den utreder Àven under vilka omstÀndigheter som undantagsregler kan behövas samt varför just smÄföretagare i sÄ fall skall omfattas av dessa undantag. Syftet har varit att ta reda pÄ ovanstÄende samt redogöra för den tidigare utformningen av 22 § 2 st lagen om anstÀllningsskydd. Förslag pÄ olika utformningar av undantagsregeln tas upp och de svenska förhÄllandena belyses genom internationella jÀmförelser och den historiska utvecklingen pÄ arbetsrÀttens omrÄde i Sverige. Slutsatserna Àr att undantagsregler inom arbetsrÀtten generellt behövs i de fall dÀr flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden inte Àr tillrÀckligt stor för att kunna tillgodose marknadens behov av arbetstillfÀllen.

Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jÀmstÀllt land. Trots detta finnsen utprÀglad könssegregering pÄ arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaförestÀllningar om vad som Àr kvinnliga och manliga yrken. TrÀindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det Àr fortfarande svÄrt för kvinnoratt fÄ anstÀllning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förÀndra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund Àmnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ ett utvalt företag inom trÀindustrin. Företaget har delat insina anstÀllda under tvÄ yrkeskategorier, tjÀnstemÀn och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor Àr mest mÀrkbar bland kollektivpersonal och dÀrförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jÀmstÀlldhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.

I och med den stora generationsvÀxlingen som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgÄende 40 ? talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vÄr undersökning pÄ Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anstÀlldas syn pÄ kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nÀsta generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgÄngspunkt har vi anvÀnt oss av fem stycken teoriomrÄden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med bÄde yngre och Àldre representanter ur arbetsstyrkan samt pÄ bÄde tjÀnstemÀn och kollektivanstÀllda.

 SammanfattningI takt med att vÀrlden krymper och grÀnserna mellan vÀrldens lÀnder suddas ut ökar möjligheterna för smÄ- och medelstora företag att snabbt slÄ sig in pÄ den globala marknaden. De företag som inom de nÀrmaste Ären efter sin etablering fÄr en snabb tillvÀxt pÄ internationella marknader brukar benÀmnas Born Global företag. Det Àr just denna kategori av företag vi har valt att undersöka. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för ett Born Global företag att överleva en tidig internationalisering. De traditionella teorierna om internationalisering domineras av Uppsalamodellen som föresprÄkar att denna process sker gradvis hos företagen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka valda delar av AllmÀnna bestÀmmelser, AB. AB Àr en avtalsbilaga till det centrala huvudavtalet mellan parterna inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. I uppsatsen undersöks AB:s regler om arbetsskyldighet, förflyttning och avstÀngningar. Resultatet visar att arbetsskyldigheten kan sÀgas vara mer begrÀnsad inom den kommunala och landstingskommunala sektorn Àn pÄ den privata arbetsmarknaden. I allmÀnhet anses arbetsskyldigheten omfatta hela kollektivavtalets tillÀmpningsomrÄde i varje given bransch.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.