Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och inhÀmta information om den ryska och den tyska marknaden, bÄde vad gÀller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar pÄ att etablera sig pÄ nÄgon av dessa marknader.Metod: Studien Àr kvalitativ och resultat har erhÄllits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, sÄvÀl personligen som via mail, har genomförts med anstÀllda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundÀrdata inom det valda omrÄdet studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger pÄ Porters sju etableringshinder, teorin om tariffÀra och icke-tariffÀra handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lÄgkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, sÄsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svÄrigheterna vid en etablering pÄ den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret pÄ den tyska marknaden. Detta beror pÄ Tysklands EU-medlemskap, dÄ EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemslÀnderna..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

The aim of my work was, from the point of view from my respondents and literature, to create a picture of why so many highly educated people born abroad don't have an employment that coincides with their education.The question at issue was: How come highly educated people born abroad don't have an employment that coincides with their education from the native country?In my work, I carried out interviews with six highly educated people born abroad that moved to Sweden in the 1990's. In my results and my conclusion I started with the view of the respondents and the literature, linked together to some theories I have found fruitful for my understanding of the respondents' answers.The theoretical starting point for analysis of my work was the human capital theory, the theory of growth, the signal and filter theory and Habermas' theory.The result of my studies show that there are several factors that causes many highly educated people born abroad to have difficulties in getting an employment that coincides with their education. Such factors are weaknesses in the language, the lack of networks within one's profession and the fact that it takes a long time to complement the education..

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett vÀxande fettförakt som blivit normerande i det vÀsterlÀndska samhÀllet, men förÀndrar det villkoren pÄ arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i Àmnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivÄ. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivÄ och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende pÄ inkomstnivÄ och BMI.

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Syftet Àr att analysera pÄ vilka sÀtt akademikerna kan uppmuntras till att Àndra synen pÄ egenföretagande. Fokus lÀggs pÄ att ta fram förslag pÄ vad som kan göras bÀttre för att underlÀtta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens vÀrld.Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag Àr inte lika öppen som den var för 15 Är sedan. Parallellt med den försÀmrade arbetsmarknaden ser vi svÄrigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhÄllandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en sÀregen innovation eller idé för att ha nÄgon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillvÀxtpolitiska studier (ITPS).Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.

Syftet Àr att analysera pÄ vilka sÀtt akademikerna kan uppmuntras till att Àndra synen pÄ egenföretagande. Fokus lÀggs pÄ att ta fram förslag pÄ vad som kan göras bÀttre för att underlÀtta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens vÀrld.Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag Àr inte lika öppen som den var för 15 Är sedan. Parallellt med den försÀmrade arbetsmarknaden ser vi svÄrigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhÄllandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en sÀregen innovation eller idé för att ha nÄgon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillvÀxtpolitiska studier (ITPS).Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVĂ„ren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper pĂ„ ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvĂ€rdera de coachinggrupper som bedrivs pĂ„ Arbetsförmedlingarna i tvĂ„ mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching pĂ„ Arbetsförmedlingen Ă€r en effektiv metod för att fĂ„ ut arbetslösa pĂ„ arbetsmarknaden.Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhĂ€mtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och tvĂ„ coachingledare. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att tvĂ„ av tre deltagare Ă€r mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har Ă€nnu fĂ„tt arbete, men alla har fĂ„tt nya idĂ©er och motivation att fĂ„ ett arbete.

Begreppet ?fickpark? Àr en direktöversÀttning frÄn det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar pÄ en liten park med mycket innehÄll. Det Àr ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker Àr Enköping. Parktypen kan vara anvÀndbar i takt med att stÀderna förtÀtas.

Studier har visat pÄ ett samband mellan försÀmrad arbetsprestation och konflikter som uppstÄr av att familjelivet inkrÀktar pÄ arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillÀmpa familjevÀnliga policies för att stötta sina anstÀllda i att balansera arbets- och familjesfÀren. I och med ökad konkurrens pÄ arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmÀrksammas allt mer. En förÀndrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utstrÀckning vÀljer att Àgna sina resurser Ät effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevÀnliga policies/karriÀrvÀgar och framtrÀdande identiteter pÄ studenters upplevda företagsattraktivitet.

Hur Äldersstrukturen i ett land pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten i Sverige Àr en aktuell frÄga, dÄ den svenska befolkningen hÄller pÄ att bli allt Àldre. Det kommer att pÄverka ekonomin pÄ flera sÀtt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förÀndringar i den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förÀndringarna kommer att pÄverka den ekonomiska tillvÀxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den svenska ekonomiska tillvÀxten. Regressionsanalysen Àr gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika Äldersgrupper pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten pÄ skilda vis.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.