Ideella organisationer har fÄtt en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida vÀlfÀrdssamhÀllet, bÄde som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta stÀller nya krav inte bara pÄ det offentliga i att bedöma och kvalitetssÀkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men ocksÄ pÄ de ideella verksamheterna sjÀlva. Ett viktigt delmoment av sÄdan utvÀrdering bör vara brukarperspektivet. Mabi MÄl Àr en projektverksamhet vars syfte Àr att fÄ arbetslösa som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden att nÀrma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi MÄl verkligen förstÄr att anvÀnda brukarperspektivet och dÀrför har vi sett det intressant att göra en utvÀrdering av vilka förvÀntningar brukarna har pÄ verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi MÄl erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

FörÀndringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer sÄ kallat grÀnslöst arbete och ett kommande generationsskifte bÄde möjliggör och stÀller krav pÄ företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn pÄ ledarskap och vad ett gott chefskap innebÀr för dem som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrÄn tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet Àr en kombination av ett personligt, nÀrvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhÄllande till tvÄ aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet frÄn föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de tvÄ begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor pÄ akutmottagning rÄder delade meningar om nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning. Detta kan bero pÄ om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera Är finns internationella riktlinjer skrivna som föresprÄkar nÀrstÄendes nÀrvaro, dessa anvÀnds generellt inte i nÄgon större utstrÀckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

ABSTRAKTSyftet med vÄrt uppsatsarbete Àr att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enÄteranpassning till samhÀllet kan förstÄs ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter pÄ samt vilka möjligheter tillförbÀttring som sker. I samhÀllet Àr kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som ocksÄ pÄverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gÄng kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gÀllande.FrÄgorna Àr mÄnga men slutresultatet Àr det mest intressanta.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som pÄverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien bestÄr av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser pÄ aktivering som en bra och nödvÀndig ÄtgÀrd, som bÄde har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt pÄ stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer pÄ tre nivÄer som pÄverkar arbete med aktivering:SamhÀllsnivÄ: SocialtjÀnstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skÀrpta regelverk, information och samverkan;OrganisationsnivÄ: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;IndividnivÄ: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn pÄ aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mÄl och syn pÄ framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjÀnsten..

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare frÄn Mittuniversitetet med fokus pÄ vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. AvgrÀnsning gjordes till omrÄdena etableringsgrad, lönenivÄ, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivÄ och arbetsomrÄde) samt tillfredstÀllelse i förvÀrvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen frÄn utbildningen. I dessa ingick bÄda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

Dagens ökade internetanvÀndning har öppnat upp möjligheten till etablering pÄ en global marknad vilket har lett till ett ökat intresse att utforska nya potentiella marknader. Vi har dÀrför gjort en studie av hur potentiella kunder i Polen och Sverige vill fÄ information om en fastighetsmÀklarbyrÄ för att se vilka likheter och skillnader som finns emellan lÀnderna. VÄr studie omfattar potentiella svenska och polska kunders instÀllning till utvalda planerade och oplanerade budskap som företagen anvÀnder sig av i sin marknadsföring.Syftet med undersökningen Àr att se vilka skillnader respektive likheter som finns vid hur första kontakten med ett fastighetsmÀklarföretag ser ut för en kund i Polen respektive Sverige. Undersökningen visar Àven vilka marknadsföringskanaler som Àr mest önskvÀrda av potentiella kunder och ger dessutom en översikt över vilka kanaler företagen anvÀnder sig av i praktiken. Vi har genomfört bÄde kvalitativa och kvantitativa studier.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som Ă€gt rum i Indien, november 2012. Reformen innebĂ€r att företag med flera varumĂ€rken fĂ„r etablera sig med en maximal Ă€garandel pĂ„ 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utlĂ€ndska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar Ă€gt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika Ă€r alla exempel pĂ„ detta.

NÀr företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte Àr bekanta och har förstÄelse för den andra kulturen. Sydkoreahar lÀnge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen Àr stor, derassamhÀlle Àr kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vÄrt samhÀlle Àr merindividualistiskt och av lÄg kontext karaktÀr.VÄrt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig pÄ denkoreanska marknaden. Syftet med studien Àr att beskriva hur det kan gÄ till och somutgÄngspunkt anvÀnder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgrÀnsning. AvgrÀnsningen sker ocksÄ med hjÀlp av en sociokulturell synvinkel.

The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical.

FörsÀkringskassan (FK) har fÄtt i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att anvÀndas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsÀttningar för arbete. Instrumentet bygger pÄ det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den hÀr studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus pÄ innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet. Som metod anvÀndes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i FörsÀkringskassans pilotstudie.

Enligt JÀmL 15,16 §§ och 17 § sÄ har arbetstagare rÀtt till att inte bli diskriminerad pÄ grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om mÀn kan diskrimineras pÄ grund av kön pÄ svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen sÀger om jÀmstÀlldhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillÀmpas i praktiken. Jag har Àven utrett begrepp som ?kön?, sÄsom likvÀrdig jÀmförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot mÀn avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.