Konceptet kring kluster har fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ärtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats Àmnar vi undersöka nÄgra viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots Àndrade förutsÀttningar och hÄrdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av tvÄ svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utlÀndska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utlÀndska företag vÀljer att etablera sig i medlemslÀnder och dÀrmed Àven i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen pÄ den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gÄtt frÄn att endast omfatta inhemska aktörer till att Àven inkludera utlÀndska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig pÄ en frÀmmande marknad mÄste det utlÀndska företaget förstÄ kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnÄ en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klÀdkedjan Vero Moda skulle nÄ framgÄng nÀr de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera kulturens pÄverkan pÄ Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien bestÄr endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen pÄ Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har smÄ kulturella skillnader jÀmfört med Sverige hade Vero Moda lÀtt att förstÄ den svenska kulturen och behövde dÀrmed inte anpassa sig till svenska förutsÀttningar.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment. I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power. I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level. .

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

NÀr etablering eller övergripande förÀndringar ska göras Àr det viktigt med bra förarbete för att fÄ bÀsta möjliga utgÄngspunkt nÀr dörrarna ska slÄs upp i den nya butiken. MÄnga nyöppnade butiker gÄr idag i konkurs bara nÄgra mÄnader efter att de etablerats. De flesta butiker som gÄr i konkurs Àr frÀmst enskilda firmor med fÄ anstÀllda. Det sker ocksÄ ett generationsskifte pÄ marknaden dÄ alla 40-talister gÄr i pension mellan 2005 ? 2015.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

Titel: NyanlÀnda invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FÀrdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlÀnda invandrares medievanor ser ut, utifrÄn tre aspekter; medieanvÀndning, hur aktiv man Àr vad gÀller införskaffande av samhÀllsinformation och faktorer som pÄverkar val av tillvÀgagÄngssÀtt för att tillskansa sig information.Metod: EnkÀtundersökning med 47 frÄgor och sex svarsalternativ pÄ de flesta frÄgorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlÀnda invandrare som genomförde samhÀllsorientering vid Göteborgs enhet för samhÀllsorientering för nyanlÀnda invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som fÄr uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl eller Àr anhörig till nÄgon med uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl.Huvudresultat: NyanlÀnda invandrares medievanor Àr till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebÀr att tidigare forskning och teorier till stor del gÄr att tillÀmpa pÄ gruppen. Endast vad gÀller sociala medier och nyheter via Internet gÄr det att se nÄgon skillnad. DÀr Àr nyanlÀnda invandrare betydligt aktivare. NyanlÀnda invandrare Àr aktiva ocksÄ vad gÀller sökandet efter samhÀllsinformation.Vid kommunikation med nyanlÀnda invandrare Àr sprÄket en viktig faktor att ta hÀnsyn till.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Denna studies syfte Àr att se pÄ rörlighet pÄ arbetsmarknaden utifrÄn ett individperspektiv och hur vÀgledning kan vara till stöd pÄ individnivÄ. De frÄgestÀllningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vÀgledning och utbildning. UtifrÄn dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar Àr att vÀgledning kan pÄverka individers rörlighet pÄ arbetsmarknaden och att vÀgledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av mÀnniskor i vÄrt samhÀlle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att fÄ en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anstÀllning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemomrÄdet har vi studerat tidigare forskning kring vÄrt ÀmnesomrÄde som frÀmst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svÄrigheter gÀllande etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har Àven anvÀnt oss utav tidigare forskning som pÄvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begrÀnsningen till en eventuell anstÀllning. Studien utgÄr utifrÄn en kvalitativ metodik dÀr vi har intervjuat sex arbetsgivare.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

Syftet med denna uppsats Àmnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. DÀrför ska vi undersöka och analysera nÀtverkets betydelse, barriÀrers pÄverkan, val av etableringsstrategier och varumÀrkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnÄ syftet med vÄr studie har nedanstÄende huvudproblem formulerats: Hur gÄr svenska modeföretag tillvÀga vid etablering och varumÀrkesbyggnad pÄ den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt innefattar svenska modeföretags etablering pÄ den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nÀtverksperspektiv, barriÀrer, etableringsstrategier samt varumÀrkesbyggnad. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr fyra fallstudier har tillÀmpats.

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med stÀndiga omstÀllningar, en arbetsmarknad som pÄ detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för mÄnga ur denna samhÀllsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och intrÀde till arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande Älder anses löpa större risk för arbetslöshet och deltidsarbete. För att fÄ en mer verklighetsnÀra bild av fenomenet bestÀmde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ÀmnesomrÄde. Studieobjekten bestÄr av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i Äldrarna 25 till 35 och den tillÀmpade datainsamlingsmetoden Àr intervjuer. Syftet med studien Àr att genom tolkningar av dessa kvinnors berÀttelser upptÀcka om det kan urskiljas nÄgra mönster som kan indikera pÄ att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin Älder och sociala position har haft det tufft, jÀmfört med mÀn generellt, att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte Àr att utreda vilken redovisningslösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att fÄ fram argument frÄn tre företag som redovisar vÀrdeförÀndringar pÄ olika sÀtt. Intervjuer med revisorer och rÄdgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och dÄ frÀmst IAS 40. Studien pekar pÄ att den lösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av praxis Àr redovisning av vÀrdeförÀndringar inom rörelseresultatet.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment.I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power.I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level..