Syftet med uppsatsen Àr att belysa invandrade akademikers svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden och empirin bestÄr av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut pÄ den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag anvÀnder mig av empirin som bestÄr av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen Àr Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen Àr statistik frÄn integrationsverket som visar pÄ att sysselsÀttningsgraden för inrikes födda ligger pÄ 75 % medan den för utrikes födda ligger pÄ 59 %. Statistiken visar Àven att invandrare, Àven de med akademisk utbildning, ofta hÀnvisas till vissa branscher, som industri och vÄrdyrken, och Àven till lÄgbetalda arbeten.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordsprÄk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose nÀr han uttryckte ?nÀr jag Àr i Rom fastar jag pÄ lördagar; nÀr jag Àr i Milano, gör jag inte det?.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda vilka företag som lÀmpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gÄng har en abduktiv ansats anvÀnts dÀr det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjÀlp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som Àr mest lÀmpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de mÄste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service mÄste fÄ mÀrkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? LÄgkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? FörÀndringsvilliga ? det Àr ett stort projekt som mÄste stödjas av organisationen.

Syfte: Att analysera och utvĂ€rdera fyra utlĂ€ndska företag med inriktning pĂ„ deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie, baserad pĂ„ intervjuer, av fyra utlĂ€ndska företag som etablerat sig i Sverige.Urval: De fyra företag som ingĂ„r i undersökningen Ă€r Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och ZĂŒblin Scandinavia AB med motiveringen att de pĂ„ olika sĂ€tt etablerades i Sverige mellan Ă„ren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriomrĂ„den som uppsatsen utgĂ„r frĂ„n Ă€r etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanstĂ€llning av intervjuer med en person med VD-stĂ€llning frĂ„n vardera av de fyra utlĂ€ndska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har lĂ„ginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och ZĂŒblin har bĂ„da höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen.

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestÄende ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden dÄ de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. IntrÀdet pÄ arbetsmarknaden pÄverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergÄngen mellan skola och arbete, det vill sÀga hur man utformar sina institutioner för att pÄverka övergÄngen. Av sÀrskilt intresse Àr utbildningssystemet, dÀr bÄde Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger pÄ relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike pÄ generationerna som trÀtt ut pÄ arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande Àr relativt hög bland ungdomarna tre Är efter intrÀdet pÄ arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur smÄ- och medelstora företag (SMF) genom resurser kan etableras och utvecklas inom globala affÀrsnÀtverk. Detta för att öka förstÄelsen teoretisk, samt att förklara den empiriska situation vilken uppsatsen bygger pÄ. DÀr innovativa svenska SMF under senare Är skapat nya möjligheter pÄ en global offshoremarknad genom innovation. En marknad dÀr de Àr smÄ aktörer gentemot sin omgivning, men ÀndÄ tillÄts inneha en stark position. Vidare har uppsatsen har en kvalitativ ansats och fallstudie har tillÀmpats.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

Jag har i detta arbete med hjÀlp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i Àmnet samt dagstidningar, prövat att kartlÀgga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhÀlle. Jag har Àven försökt belysa vad som var det bakomliggande förhÄllandet för etablering av bostadsomrÄdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhÀllet samt vilka krav som stÀlldes pÄ en sÄdan juridisk tillhörighet. Med kÀnnedom av ovannÀmnda har jag sedan prövat att fÄ fram en översikt pÄ omrÄdets prÀgel. OmrÄdet uppfördes ursprungligen pÄ grund av den allt ökande befolkningen i LuleÄ stad. Svartöstadens geografiska utveckling begrÀnsades av att det varit inklÀmd mellan hamnen, jÀrnverket och malmhögarna.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader pÄ arbetsmarknaden, sÄ vÀl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lÀgre lön Àn mÀn Àr ett vÀlkÀnt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika mÄnga studier rörande löneförmÄner och detta har heller inte studerats pÄ ett nordiskt material under senare Är. Resultat ifrÄn nordisk forskning som genomfördes pÄ data frÄn Är 1989 tyder pÄ att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmÄner inte inkluderas i lönemÀtningen. Dock indikerar forskningsresultat frÄn USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmÄner ej inkluderas i analysen.

En intervjustudie har genomförts pÄ en arbetsförmedling i Sverige, med fyrastycken arbetsförmedlare. Detta i avsikt att fÄ en inblick i deras syn pÄ högskolans expansion och kunna se hur de upplever anpassningenav den kvantitativa ökningen av utbildningar och examenstitlartill arbetsmarknaden. Jag har vidare undersökt hur arbetsförmedlare upplever det att bedöma nyutexaminerade studenter som har gÄtt nyare utbildningar som generella och/eller icke-yrkesrelaterade sÄdana. Med hjÀlp av detta har jag fÄtt en inblick i högskolans anpassning och informationsförmedling till arbetsmarknadssfÀren.Högskolan genomsyras idag av ett större utbildningsutbud Àn nÄgonsin. fristÄende kurser och utbildningsprogram erbjuder i högre grad examina inom generella och icke-yrkesrelaterade sÄdana.

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod Àr korpusundersökning dÀr de teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i lexikal etablering, sprÄkvÄrd, sprÄkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som anvÀnts Àr myndigheternas egna hemsidor. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta pÄ frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna dÀr de har fÄtt svara pÄ hur myndigheten stÀller sig till pronomenet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..