I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Studiens syfte Ă€r att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer Ă€r födda och uppvuxna i ett annat land Ă€n Sverige och har kommit till Sverige för ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan. Studien lĂ€gger stor vikt pĂ„ den enskildes subjektiva kĂ€nslor i möten och interaktioner som Ă€ger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Jag har med hjÀlp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som pÄ nÄgot sÀtt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och tvÄ sÀrskilda hÀndelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt nÄgra klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar pÄ hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framstÀlls som bÀrare av, pÄ om det förekommer nÄgra nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt pÄ om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sÀtt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jÀmföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har Àven funnit att det sportjournalistiska textmaterialet Àr starkt prÀglat av nationalistiska diskurser, och Àven av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

Previous research shows that small workplaces more often discriminate immigrants during the process of hiring new employees than larger workplaces, and usually explains this result by referring to structural factors. At the same time, previous research also shows that self-employees tend to have different personality traits than other people. Could it be the case that the higher discrimination among small workplaces can be explained at an individual level? I examined the hypothesis through OLS-regressions using a survey called Employment, Material Resources, and Political Preferences. The results showed that people working at small workplaces tend to have more negative attitudes towards immigrants than people working at larger workplaces.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste Ären och Àr större jÀmfört medarbetslösheten hos inrikes födda, lÀget för utrikesfödda kvinnor Àr sÀrskilt svÄrt. Att förstÄ vad somkrÀvs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler mÀnniskor Àr komplext. En liten del kan dock varaatt förstÄ hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har dÀrför varit att gÄ nÀrmare in pÄ ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch frÄga hur deltagare ser pÄ tiden efter projektet, hur de ser pÄ sin fortsatta etablering pÄarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar dÄ projektet har som mÄl attunderlÀtta kontakten mellan skolan och nyanlÀnda familjer som har barn i skolan.Den hÀr studien har en induktiv ansats eftersom att omrÄdet Àr relativt outforskat och det var svÄrtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förÀndra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrÄgan pÄ inhyrd personal har vÀxt och bemanningsbranschen har sÄledes blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar pÄ ett bemanningsföretag, ambulerande tjÀnstemÀn, Àr en del i ett trepartsförhÄllande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen Àr att undersöka ambulerande tjÀnstemÀns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för kÀnslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjÀnstemÀnnen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjÀnstemÀn samt en gruppintervju med tre chefer.

LÀnge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÄgan pÄ kun­skap om kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrÄgan genom att undersöka kvinnor med utlÀndsk bakgrund, deras arbets­status Är 1991 samt karriÀrsmobilitet mellan Ären 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÄr och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utlÀndsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas Àven ett sÀrskilt fokus mot förÀldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÄn levnadsnivÄundersökningen (LNU) har studien utgÄtt en urvalsstorlek pÄ 5430 individer för undersökningsÄret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÄret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utlÀndsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt mÀn med utlÀndsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utlÀndsk bakgrund och deras arbetsstatus Är 1991 samt att kvinnor av utlÀndsk bakgrund i högre utstrÀckning Àn andra befann sig utanför arbetsmarknaden Är 1991.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om övervikt kan pÄverka mÀns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, pÄ den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung Àn svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet Àr genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för mÀn och kvinnor med en eller tvÄ förÀldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000 (N=5142) dÀr linjÀr- och logistisk analys anvÀnds. Resultaten tyder pÄ att övervikt inte har nÄgra negativa effekter pÄ arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. DÀremot visar resultaten pÄ att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.