Dagens samhÀlle har blivit alltmer mÄngkulturellt. PÄ grund av olika orsaker flyttar mÀnniskor till Sverige. NÄgra vill ha ett bÀttre liv, nÄgra vill börja nÄgot nytt, nÄgra Àr tvungna att fly frÄn sitt hemland, men det Àr en ny fas för dem som har kommit hit. Nya möjligheter, nya planer, nytt hopp blandar sig med en stor oro: Hur kommer jag att klara mig i detta helt nya och frÀmmande land? En resa mot att lyckas börjar ofta med svenskasprÄksinlÀrning.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency.

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung frÄn en mÀngd olika delar av vÀrlden. DÀremot Àr de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. VÄra invandrarelever möter sÀllan vuxna frÄn den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. SÄvÀl ute i samhÀllet som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjÀna som förebilder för dessa ungdomar. VÀrst drabbade Àr flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvÀrderar fyra lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare. TvÄ problemformuleringar besvaras: vad bör en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna innehÄlla och vad Àr tecken pÄ god kvalitet för en lÀrobok i sfi. Analysen visar att en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna bör innehÄlla ett stoff som Àr korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska ocksÄ vara anpassat till rÀtt stadium och Älder för mÄlgruppen samt presenterat pÄ ett sprÄk som Àr begripligt för den som ska ta del av innehÄllet. Stoffet bör vidare spegla det mÄngkulturella samhÀllet, bestÄ av olika typer av texter samt behandla olika sprÄkliga element som grammatik, ordförrÄd och ordförklaringar, uttal och prosodi pÄ ett varierat och autentiskt sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att se hur individer som har kvoterats in i ett företag upplever sin situation. OjÀmlikheter mellan könen pÄ arbetsmarknaden existerar Àn idag. Kvotering Àr ett verktyg som diskuteras och har blivit en konsekvens av ojÀmlikheten mellan könen pÄ arbetsmarknaden. VÄr undersökning Àr kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer som vÄr huvudmetod. De teorier vi har valt att ha som utgÄngspunkter Àr Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna samt Stigma.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförstÄelse hos immigranter med svenska som frÀmmande sprÄk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan immigranter som lÀser pÄ Svenska för invandrare (sfi) nivÄ 3C och Svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet (SVA) vad gÀller deras processbarhetsnivÄ och receptiva ordförstÄelse. Syftet med arbetet har ocksÄ varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivÄ och den receptiva ordförstÄelsen nÀr man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter frÄn tvÄ olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivÄ 3C samt Svenska som andrasprÄk 1 har valts ut för en jÀmförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har anvÀnts för att analysera informanternas processbarhetsnivÄ.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förÀndra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrÄgan pÄ inhyrd personal har vÀxt och bemanningsbranschen har sÄledes blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar pÄ ett bemanningsföretag, ambulerande tjÀnstemÀn, Àr en del i ett trepartsförhÄllande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen Àr att undersöka ambulerande tjÀnstemÀns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för kÀnslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjÀnstemÀnnen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjÀnstemÀn samt en gruppintervju med tre chefer.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de tvÄ motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn pÄ individers konstruktion av sig och sin vÀrld. Begreppet existentiellkonstruktivism hÀnvisar till att omgivningen alltid gör intryck pÄ individen men att den yttre vÀrlden först mÄste filtreras genom individen för att ha en inverkan pÄ bilden individen skapar sig av sig sjÀlv och vÀrlden. VÄr neomoderna tidsÄlder har en sÀregen inverkan pÄ denna relation mellan omvÀrlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela hÀr en stor roll. UtifrÄn denna tes ska denna studie se pÄ vilka vÀrderingar som Malmö Stads integrationsarbete gÄr in i arbetet med sina objekt, det vill sÀga invandrare.

I denna kvalitativa uppsats undersöks hur arbetsförmedlingen hanterar situationen dÄ en ny ÄtgÀrd, i detta fall friÄret, ska implementeras i organisationen. UtgÄngspunkten ligger i ett strukturfunktionalistiskt samhÀllsperspektiv dÄ vi vÀljer att se arbetsförmedlingen och friÄret som funktioner i samhÀllet. Fokus i uppsatsen Àr att se hur ÄtgÀrden friÄret pÄverkade arbetet inom arbetsförmedlingen. Det tas Àven upp vad arbetsförmedlingen Àr för en organisation och vad arbetsförmedlingen respektive friÄret fyller för funktion i samhÀllet. FriÄret anses behövas dÄ arbetsmarknaden och arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ individen och samhÀllet.

I artikelserien visar vi resultaten av vÄr enkÀtundersökning om riksdagsledamöternas uppfattningar kring sfi. Vi visar att mÄnga av de myter och fördomar om sfi som florerar i till exempel medierna ocksÄ gÄr igen i politikernas uppfattningar. Deras uppfattningar fÄr sedan ligga till grund för viktiga politiska beslut kring en utskÀlld utbildning..

Sverige idag Àr inte ett Sverige som för över 40 Är sen. Skillnaderna Àr stora, inte minst landets befolkning. Vid en Äterblick pÄ hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan Ären 1966- 68 hade för syn pÄ invandring har jag funnit stora skillnader pÄ hur en sÄdan stor organisation som LO och det den stÄr för har Àndrat instÀllning under Ären. En del av det som stod i tidskriften pÄ 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn pÄ invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Under vĂ„ren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier sĂ„som fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att mĂ„nga ungdomar i kommunen upplevde det som svĂ„rt att fĂ„ ett arbete om de saknade sociala kontakter i nĂ€ringslivet. Denna problematik stĂ„r som grund för den uppsats du nu hĂ„ller i dina hĂ€nder. Uppsatsen Ă€r av utredande karaktĂ€r och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.