Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

This thesis is a qualitative study of a new law that was applied in December 2010. The law is called Lagen om etableringsinsatser fo?r vissa nyanla?nda invandrare, and is meant to help newly arrived immigrants that come to Sweden to establish themselves in the Swedish society. The aim of the study is to see what discourses the Swedish government produces as a result of this new law. Interesting for the study is to see what happens in the implementation stage at a local level, in this case in the municipality of O?rnsko?ldsvik.Theoretically and methodologically I emanate from critical discourse theory and institutional theory.

Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarkanden utifrÄn fyra handlÀggares erfarenheter. De valda handlÀggarna har varit tvÄ socialsekreterare och tvÄ Soft-handlÀggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka krav stÀlls pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden? Vilka insatser och ÄtgÀrder erbjuds till denna grupp av bistÄndstagare? Arbetas det utifrÄn arbetslinjen eller workfare?Det empiriska materialet bestÄr av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handlÀggarna. Resultatet har visat att det stÀlls tvÄ krav pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden, nÀmligen att stÄ till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande.

Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att polisutbildningen tycks spela roll förpolisstudenternas socialisation. Detta ger sig uttryck i studenternas förestĂ€llningar om polisensagerande gentemot invandrare och polisstudenternas egen tolerans gentemot invandrare. Vi kan dĂ€remot se att utbildningen saknar samband med instĂ€llningen till ett riktat polisarbete samt att det istĂ€llet Ă€r huruvida studenterna Ă€r födda i Sverige eller ej som har betydelse. Vi kan Ă€ven dra slutsatsen att studier pĂ„ högskola/universitet, vilket i tidigare undersökningar (se exempelvisEugene & Terrill 2007) har visat sig vara viktigt för polisens attityder, saknar relevans i dennastudie. Även faktorer som könstillhörighet och förĂ€ldrars utbildning saknar samband.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet pÄ Arosdöttrarna. LÄgutbildade, invandrande kvinnor har lÀnge varit en utsatt grupp i samhÀllet, prÀglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohÀlsa. SamhÀllets insatser för integrering har inte varit tillrÀckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera Är utan nÄgon huvudsysselsÀttning utanför hemmet. SprÄkinlÀrning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sÀtt har varit att ge kvinnor verktyg för att frÀmja deras empowerment, det vill sÀga, förmÄgan att hantera exempelvis problem.

Tes: Homogenisering Àr en uteslutningsmekanism som försvÄrar invandrarnas möjligheter att nÄ chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och vÀcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun dÄ de som organisation har ett befolkningsansvar som innehÄller ett krav att pÄverka befolkningen i mÄngkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, pÄ arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi frÄn att homogenisering pÄ chefsnivÄer bÀst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ mÄngfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att Àndra pÄ den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering Àr ett faktum pÄ chefsnivÄer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mÄngfaldsinsatser inom kommunen. I vÄr undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att ÄtgÀrda homogenisering.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvÀndning som finns hos första generationens invandrarungdomar frÄn Kurdistan, samt ta reda pÄ om de som elever i skolan har varit med om att lÀrare tagit upp nyheter rörande deras hemlÀnder i den allmÀnna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om ocksÄ nyheter frÄn deras hemlÀnder diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts pÄ om medier frÄn hemlÀnderna ingÄr i medieanvÀndningen. Studien bygger pÄ en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i Äldrarna 16-18 Är pÄ Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det Àr relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt mÄnga studier gjorda som har fokuserat pÄ just den hÀr frÄgan. Som blivande medielÀrare anser vi ocksÄ att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om invandrares medievanor eftersom vi dÄ bÀttre kan planera vÄra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hÄlla sig uppdaterade dels om hÀndelser i Sverige, men Àven i deras hemlÀnder och i övriga vÀrlden.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Studien visar att BollnÀs BostÀder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovÀrdar nÀr det gÀller lÀgenhetsintroduktionen med de invandrare som har svÄrigheter med det svenska sprÄket. Jag anser att det skulle skapa förutsÀttningar för en jÀmnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar ocksÄ att det inte alls Àr sÀkert att de invandrade hyresgÀsterna upplever samma kommunikationssvÄrigheter som BollnÀs BostÀder upplever, vilket jag anser krÀver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag ocksÄ kommit fram till förslaget att BollnÀs BostÀder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lÀgenhetsintroduktioner för att lÀttare nÄ fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det Àr viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan Àven i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgÀster som inte kan det svenska sprÄket. DÀrför tror jag att det skulle vara vÀrdefullt för bovÀrdarna att fÄ utbilda sig inom detta omrÄde..

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Integration av invandrare i det svenska samhÀllet Àr ett aktuellt och angelÀget Àmne. En bristande social integration Àr ett resultat av en mÀngd olika faktorer pÄ olika nivÄer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera nÄgra av dessa faktorer och pÄvisa den speciella situation som uppstÄr för invandrarpojkar dÄ dessa faktorer sammanfaller. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? TillvÀgagÄngssÀttet har varit att med en kvaltitativ metod dÀr tre nyckelinformanter, samtliga med mÄngÄrig erfarenhet frÄn vÄrd av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Kandidatuppsats i Kulturgeografi.

Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Denna uppsats undersöker lÀsbarheten i tvÄ texter i informations-materialet Sverige ? en pocketguide, vilket riktas till invandrare, och finns i sÄvÀl en originalversion som i en bearbetad, ?lÀttlÀst? version. I uppsatsen jÀmförs dessa tvÄ versioner i syfte att fÄ svar pÄ om den lÀttlÀsta versionen Àr mest lÀsbar, och om de textbearbetningar som gjorts överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet.Genom en textanalys har förekomsten av olika sprÄkliga faktorer, som enligt lÀsbarhetsforskningen ökar eller minskar texters lÀsbarhet, undersökts. Uppsatsen innehÄller Àven en mindre, empirisk undersökning, dÀr tvÄ informantgrupper fick svara pÄ ett antal frÄgor pÄ sÄvÀl innehÄll som intryck av texten.Resultatet frÄn textanalysen visar att man vid bearbetningen av texten tycks ha beaktat vissa rÄd, t.ex. minskat antal passivformer och substantiveringar, medan andra förbisetts.